I Skåne har många valt att rösta brunt i EU-valet. Delvis beror säkert detta dystra faktum på att i de trakter där det fanns många nazister på 30-talet och början av 40-talet, där finns det många sverigedemokrater idag. De otäcka värderingarna har levt kvar i folkdjupet och i samtalen vid köksborden.
Det fanns t.o.m. planer på att uppföra ett koncentrationsläger i Sjöbo dit de svenska nazisterna ämnade skicka judar, romer och andra icke önskvärd individer, detta i väntan på vidare transport till förintelselägren i Tyskland och Polen.
I valet nu var det en folkomröstning om ett fängelse i Svedala. Det blev ett kraftfullt nej. Om det värsta skulle hända får man hoppas att frågan om ett KZ-läger skulle mötas av samma folkliga motstånd, utmynnande i ett rungande nej.
Men nu till de goda nyheterna: Skåningarna åker allt mindre bil. De cyklar istället desto mer och tågresandet ökar markant.
Dessutom skärps resepolicyn i de skånska kommunerna. Att resa med flyg till och från Stockholm lär inte accepteras i första taget.
Grönt är skönt – men brunt är det inte!
I mina ögon finns det bara en giltig orsak att rösta brunt och det är svag begåvning. Men samtidigt vet jag att de som har ett sådant funktionshinder har ett stort och gott hjärta så i de friska vattnen har de populistiska röstfiskarna inte mycket att hämta.
Vi behöver en pålitlig och godhjärtad inre kompass här i livet. När det gäller synen på våra medmänniskor torde det synsättet vara självklart. Men även hur vi förflyttar oss i Gamla Svedala kräver en genomtänkt och av hållbarhet präglad policy. Annars blir det rött ljus från bloggaren.
Bengt Rahms blogg 