Bengt Rahms blogg

Vi inledde med dovhjortsmackor på Klostret. Målet för vandringen var rastplatsen ovan Västerplana.

Där stötte vi på två cyklande Härjabor. De var väl bekanta med Velinga och Mossagården.

I bästa fall kan vi (med hjälp av ArkivDigital) få fram att släktskap föreligger!

Den goda rabarberbullen hade vi köpt med från Klostret.

Hämtat från ”Fri tanke”

Toxisk maskulinitet

”Varifrån kommer det destruktiva manliga beteendet, som tycks utbrett över hela världen? Är det genetiskt betingat? Hur kan det motverkas?

Allt fler röster har höjts för att uppmärksamma destruktiva normer och strukturer i relationerna mellan män och kvinnor. Likväl har forskningen om relationernas evolutionshistoria vuxit markant.

I boken Toxisk maskulinitet : varför män beter sig illa utforskar den prisbelönade antropologen och psykologiprofessorn David M. Buss just de evolutionära aspekterna på destruktivt manligt beteende och det på samma gång så gåtfulla och naturliga i livet: hur man skaffar sig en partner.”

Nu till SvD Kultur och Ann Heberlein (artikel i söndagens tidning) som innan hon läste David M Buss bok inte hade hört talas om presentspindeln. Nu tycker hon att hon ser presentspindeln överallt, fast i mänsklig (manlig) skepnad.

https://www.svd.se/a/LlLMyR/maskulin-sexualitet-mer-tragisk-an-toxisk

Sexuella konflikter mellan könen grundar sig i evolutionärt betingade könsskillnader, och dessa skillnader är viktiga orsaker till konflikter mellan män och kvinnor. Det hävdar David M Buss, professor i evolutionär psykologi. Ann Heberlein fascineras av presentspindeln och dess förslagna plan.

Buss teori är att den sexuella konflikt som föreligger mellan könen förklarar i princip alla problem som orsakas av det vi populärt kallar toxisk maskulinitet: svartsjuka, sexuella trakasserier, stalking, våldtäkter, våld i partnerrelationer.

Den sexuella konflikten utgör också ett hinder i projektet att träffa en partner.

Om presentspindeln: För att attrahera en hona måste presentspindeln fånga in en insekt för att ge som gåva åt den åtrådda honan. Medan honan äter upp läckerheten som hanen släpat hem till henne låter hon sig befruktas av honom. Honan blir mätt, hanen blir tillfredsställd och fler små presentspindlar ser dagens ljus.

Men det händer att spindelhonan nappar åt sig bytet och smiter iväg innan hanen får som han vill. Hon får en gratis middag, han lämnas otillfredsställd och lurad och inga småspindlar blir gjorda.

Spindelhanar har därför utvecklat en smart strategi för att förhindra att honan smiter iväg: de slår in den döda insekten i silke innan de överlämnar gåvan till honan. Det inslagna paketet fångar honans intresse och kräver ett visst engagemang för att öppna vilket ger hanen tid att para sig med henne.

Men det är ett besvärligt projekt att fånga en insekt. Istället för att lägga tid och kraft på att fånga en sådan tar de t.ex. en jordklump eller ett frö och höljer i skimrande silkestrådar. Tillräckligt många spindelhonor låter sig luras av för att hanarna ska fortsätta med bedrägeriet – men en del honor avslöjar bluffen och skakar då av sig hanen innan han hunnit fullborda akten.

Ann Heberlein har aldrig använt sig av Tinders tjänster, men förstår av sina väninnors vittnesbörd att det förekommer många snyggt inslagna jordklumpar på den plattformen.

Både människor och spindlar utvecklar taktiker och strategier i det sexuella spelet, för att få det man vill av den andra och för att avslöja bedragare.

Målet är reproduktion – och eftersom honan/kvinnan gör en större investering vid befruktning har hon högre krav än hanen på vem hon parar sig med. Därför har varelser av honkön utvecklat en förmåga att undvika odugliga varelser av hankön och kräver omfattande uppvaktning innan de ger samtycke till sex.

Detta har skapat ett selektionstryck på män att kringgå de hinder som kvinnor uppställer – och defensiva adaptioner för att avvärja sexuella närmanden besvaras med offensiva adaptioner i form av sexuell ihärdighet. Den sexuella ihärdigheten kan ta sig uttryck i ovälkommen uppvaktning, och frustrationen som uppstår då hanen förnekas det han trängtar efter och anser sig ha rätt till skapar incels, våldtäktsmän och kvinnomisshandlare.

Att vara ett rov för sina drifter på det sätt män enligt Buss är, är inget annat än en tragedi.

Detta (se rubrik) har blivit ett allt större problem i vårt samhälle.

Även föreningar och stiftelser är drabbade av det svåra etiska moras som är anledning till problemet.

DN har ett skräckexempel på hur det kan gå för den som vill bekämpa korruptionen:

Det stormar rejält i Östersjöstiftelsen, en av landets tyngsta forskningsfinansiärer som förvaltar 8 miljarder kronor.

Styrelsen har på knappt tre månader tappat (=sparkat!!) två ordförande, som ställt frågor om kapitalförvaltning, jäv, privata aktieplaceringar och arvoderade bisysslor.

https://www.dn.se/ekonomi/storbrak-i-tung-forskningsstiftelse-ordforande-fick-sparken/

De största miljöhjältarna är inte de som skaffar elbil. De största miljöhjältarna är istället de som inte har någon bil.

Samhället har öst ut pengar till de (nästan alltid förmögna) personer som skaffar elbil. Men vi må betänka att tillverkningen av elbilar är förenad med mycket stora miljöskador (t.ex går det åt 200.000 kg malm för att tillverka ett enda batteri). Samtidigt förorsakas stora koldioxidutsläpp.

I den pågående euforin om elbilar har man glömt att redovisa de betydande miljöförstörande dolda kostnader som dessa är
behäftade med. Ett bilbatteri för elbilen väger cirka 500 kg, volymen är av en resväskas storlek. Det innehåller 12 kg litium, 30kg nickel, 20 kg mangan, 15 kg kobolt, 100 kg koppar, 200 kg aluminium (produktionen är oerhört
elslukande), stål och plast. Inuti finns 6831 litiumjonceller. Det borde vara oroande att alla dessa giftiga komponenter kommer från gruvdrift. Till exempel för att tillverka ett bilbatteri måste man bearbeta 10 ton saltlake för att få fram litium, 15 ton malm för kobolten, 2 ton malm för nickel och 12 ton malm för kopparn. Sammanlagt gräver man upp 200 ton ur jordskorpan för ett enda batteri. Sjukdomar och barnarbete hittas bakom 68 % av världens kobolt och en betydande del av ett batteri kommer fran Kongo. Deras gruvor har inga föroreningskontroller och de sysselsätter barn som dör av att ha hanterat detta giftiga material.

Det måste även kosta att ladda dessa bilar. Icke bilägare skall inte behöva bidra till det kalaset! Det ”tänket” bör givetvis även innefatta bostadsrättsföreningar. Jag är själv miljöansvarig i en sådan, en där flera medlemmar saknar bil, och som därmed är de riktiga miljöhjältarna! Och de anser säkert att de som har råd att köpa en elbil även har råd att stå för laddningskostnaden, fullt ut.

Vid dagens besök på Biblo upptäckte jag denna fantastiska bok (tryckt i Lidköping!):

Från Facebook:

https://fb.watch/kLbOE4rCfX/

Nu har den reserverade boken anlänt.

Allan Mann 1982:

”När katastrofen drabbar grannen, när det brinner i granngården, står du inte lugnt med händerna i byxfickorna utan att lyfta ett finger till hjälp.
1940 brann det i hela Norge”.

Att kasta frisbee är kul, men om något av barnbarnen får in en fullträff på morfar/farfar kan det krävas åtgärder.

Antingen kan man smörja med Hirudoid:

eller plocka fram ett par rejäla solglasögon:

Eller varför inte både och!!

Och CyklOSM är (bl.a.) ett suveränt hjälpmedel om man vill ta reda på hur man på ett skapligt säkert sätt kan cykla mellan två platser.

https://www.cyclosm.org/#map=7/57.818/15.194/cyclosm

Ett exempel. Här har jag satt en markering på mina föräldrars villa i Falköping och den andra här i Stenhammar:

Fokus på etappen mellan Bjällum och Planteringen i Skara:

Resultatet blev inte direkt lysande:

Chat GPT har således varken koll på slocknade skånska vulkaner eller på vad det är för skollunch på Hässleholms välrenommerade gymnasieskola.

Mänskligheten har mycket att frukta, men knappast AI (på dagens nivå).

”Göta Petter! Hur skall jag klara av det här”, sa Isak (som satt i mitt knä) när ett av banden i Kulturskolan på HTS skulle spela. Men när det var slut applåderade faktiskt Isak. Och inte undra på det. På saxofon (till vänster i bild) framträdde Simon, och det med stor skicklighet, precis som alla andra bandmedlemmar.