I Kyrkolagen från 1686 stipulerades att prästerna i församlingsboken skulle låta anteckna ovanliga, underliga, sällsamma och märkvärdiga händelser – likaväl som dop, äktenskap och begravningar.
Det kunde handla om enskilda personers goda och onda handlingar, liksom det som var utanför naturens vanliga ordning.
Därmed fick rikets präster i uppdrag att nedteckna sina församlingsbors syndiga leverne och att tolka gudomliga tecken i naturen.
Kyrkböckerna är fulla av olyckor, spannmålskriser, epidemier, blixtnedslag och drunkningar. Där finns även anteckningar om undersamma händelser, som födelsen av kalvar med två huvuden, himlafenomen och jordbävningar. Väderleksbeskrivningar är utomordentligt vanliga.
I västgötska Synnerby har prästen 1763 till exempel antecknat att pigan Sigrid Nilsdotter levt i fyra och ett halvt år utan mat. Hon var en av den tidens så kallade svältkonstnärer och predikade i ett dvalaliknande tillstånd. Allt avslöjades senare som bluff.
Pigor som påstås ha återuppstått från de döda berättas det om på flera håll. I Lindesberg har prästen 1836 antecknat att pigan Anna-Stina Hedström hade anträffats död på en vind, men när hon senare skulle läggas i likkistan vaknade hon upp igen.
Österplana församling 1777 i kyrkboken ”Redogörelser för folkmängden”. Där nämns bl.a. en kraftig jordbävning som kom från nordväst och drog mot sydost:

Velinga 1769:

Prästerna var noga med att klargöra att det inte var slumpens verk som de nedtecknade utan att Guds försyn låg bakom alltihop.
Denna Kyrkolag var faktiskt gällande ända fram till den 1:a januari 1993!!
Ovanstående är hämtat ur boken ”Livet enligt 1600-talet” och ur tidskriften Släkthistoria

https://slakthistoria.se/slaktforskning/kyrkbocker/hitta-kyrkbockernas-kuriosakabinett
Om 1686 års Kyrkolag:



















