Bengt Rahms blogg

Söderbergs första hustru, Märta, blev tvångsintagen på sinnessjukhus – trots att hon, enligt senare historieskrivning, saknade egentliga tecken på sinnessjukdom.

Om detta handlar denna bok:

I samband med dagens barnrunda på Kinnekulle hade vi turen att hamna på Per-Törnesgården, belägen i Västerplana radby. Där fick vi fick följa med på en naturskön vandring, förbi Västerplanas gamla stenbrott och vidare in i de så föredömligt restaurerade betesmarkerna. Ängarna har aldrig gödslats och det tillsammans med den kalkrika jorden gör att man stöter på många rara växter. Högehall (den märkliga stenen med det ovala hålet) tronade i fonden. Hästar, kor (rödkullor!) och getter rörde sig ute i markerna. De är till stor nytta för den biologiska mångfalden – och de ser till så att markerna inte växer igen.
Vi nådde inte riktigt fram till det rikkärr där den millimeterstora kalkkärrsgrynsnäckan(?) sägs finnas.
Den trevliga och så proffsigt guidade vandringen avslutades med korv och bröd – och på hemvägen blev det (som sig bör) en fika hos Ida i Broby.

https://www.hallekis.com/xx250801a.htm

Rörstrands porslinsfabrik firar 300 år nu i helgen. De 200 första åren fanns fabriken i Stockholm. I tio år huserade Rörstrand i Göteborg – för att slutligen hamna i Lidköping.

De här roliga (nytillverkade) smörknivarna fick vårt starka gillande:

En av de anställda på museet berättade hur man kan veta att det rör sig om äkta porslin:

Vi hade turen att stöta på goda vänner från Bohuslän. Anne-Louise har sina rötter på Västerplana och det hon inte vet om Kinnekullebygden är knappt värt att veta.

Vi avslutade med en supergod smörgås inne på Rörstrands café:

Min läsning av Theodor Kallifatides bok ”De sju timmarna i Paradiset” fortsätter:

”Medborgarhuset minner om andra världskriget mer än någon annan byggnad i Sverige. Högst upp ser man en balkong. Man gör inte så stor affär av den längre. Men den byggdes endast för den händelse Hitler skulle gästa Stockholm och han älskade balkonger. Det var inte en tillfällighet att det första nazistiska partiet efter kriget i Sverige grundades just i detta hus.

Nazisterna kan sin historia. Det är vi andra som håller på att glömma den.”

När jag letar efter kopplingen mellan de bruna och Medborgarhuset dyker den här artikeln upp:

https://popularhistoria.se/politik/ideologier/nazismen-i-sverige

Foton säger inte sällan mer än ord. Svenska medborgare som gör sig till medbrottslingar.

Sådana hemska individer krälar det av än idag.

Förra året noterade vi ekvecklarens angrepp på träden i Tormestorp. När vi var där i maj i år var det lindmätaren som var i farten.

Naturmorgon denna lördag har ett fascinerande inslag om just lindmätaren:

Och GP hade häromdagen en intressant artikel om larvboomen 2026:

https://www.gp.se/nyheter/goteborg/larver-tar-over-traden-i-goteborg.060f4e87-462f-449f-a65c-db0ea9bbfeb4

Om fjolårets angrepp i Tormestorp:

Göingebygdens Biologiska förening

Man kan även fråga sig vad ägaren till Blombergs egendom har tagit sig för. Sätta upp en kamera för att han ogillar trafik på hans privata bilväg🤔

Undrar vad kreaturen tänker om detta exempellösa tilltag

Men vi började dagen med skolavslutning i Vinningaskolan, där det var det grönt ljus även för andra än vårdnadshavare att närvara🙂

En del nöjer sig med att påstå att galeasen Mina är Sveriges äldsta ännu seglande segelfartyg.

Igår höll hon på att gå till botten, pga brist på pengar – och därmed uteblivet underhåll.

Men det kanske inte är så konstigt att lilla Lidköping inte klarar av att hålla Mina i sjödugligt skick när betydligt större Göteborg knappt lyckas hålla ekonomin flytande för sin Ostindienfarare.

Fotad idag, efter gårdagens länspumpning.

Vi får hoppas att Mina inte hamnar i kategorin icke seglande segelfartyg.

Under läsandet av Theodor Kallifatides bok ”Sju timmar i Paradiset” råkar jag på det här:

Det var en kille som trodde att han var en höna. Han gick i terapi och efter tre år trodde han sig frisk. Han gick till sin analytiker och sa: ”Alltså, nu vet jag att jag inte är en höna. Jag undrar bara en sak…” ”Vad då?” sa analytikern. ”Ja, jag vet att jag inte är en höna, men vet hönsen det?”

Jag har börjat läsa Theodor Kallifatides böcker. Det beslutet ångrar jag inte.

Tidskriften FAKTUM intervjuade honom för dryga tre år sedan.

https://www.faktum.se/innehall/profilintervjuer/theodor-kallifatides

Theodor är född i Grekland och kom till Sverige 1964 utan att kunna ett ord svenska. Han började arbeta som potatisskalare för att två år senare börja undervisa i praktisk filosofi vid universitetet.

Idag har vi vandrat uppe på Österplana med Lidköpings och Skaraborgs Naturskyddsförening . På alvarmarken finns det synnerligen artrika slåtterängar med stort biologiskt värde. Orkidéerna är rikligt representerade, som tvåblad och flugblomster. Adam och Eva uteblev dock denna Nationaldag. Vi såg även t.ex. brudbröd och smörbollar. Ett par invasiva arter har börjat etablera sig alltmer på Kinnekulle: Sibirisk fetknopp och tysklönn. En av landets främsta svampexperter dök upp på cykel. Han bor numera i trakten och har tillstånd att ta med sig svampar från reservaten, detta för att kunna utföra biologisk examination. Efterlängtat fika intogs på det mysiga torpstället Åselund. Ett femtiotal personer deltog, liksom ett antal hundar. Alla var nöjda och glada över att ha fått tillbringa dagen i vår underbara svenska natur🇸🇪😊