I ärkebiskopens skugga

Så heter den memoarbok som skrevs av teologie doktor Hans Börje Hammar. Han var bror till ärkebiskop Karl Gustav Hammar och prästen Anna Karin Hammar.

I boken läser jag kapitlen om H B Hammars tid som domkyrkoprost i Skara – 1986-1995.

I samband med en adventsgudstjänst aktualiserade han palestinafrågan och drog en lans för PLO: Det var dags att erkänna organisationen och ta Yasser Arafat i hand. Annars skulle det inte bli någon realistisk fredsförhandling. Det slutade i en hel del rabalder eftersom långt ifrån alla delade Hammars åsikt.

Under Hammars tid i Skara påverkades staden av fyra flyktingvågor – eritreaner, turkbulgarer, kosovoalbaner och bosnier. Till Hammars stora glädje ökade skarabornas förståelse för flyktingarnas situation undan för undan, efter att i det början hade varit kärvt. Vid ett tillfälle beslutade kyrkofullmäktige till och med att en kosovoalbansk familj som skulle utvisas skulle få en fristad i domkyrkan!

På den tiden var folkpartisten Birgit Friigebo flyktingminister. Hammar ansåg i en artikel i Aftonbladet att hon var det allvarligaste hotet mot att få till en human behandling av kosovoalbaner. Friggebo då. Mohamsson nu☹️.

Hammar ansåg att den borgerliga regeringen la ner en energi på att leta rätt på kosovoalbaner som påminde om nazisternas jakt på judar i Nazityskland. I Guds namn, tänk om, Friggebo. Så uttryckte han sig.

Hammarfamiljen fick många hatbrev i brevlådan, särskilt när han i pressen hade uttalat sig positivt om flyktingar.

Inte var det lättare när han gav sig på apartheidsystemet i Sydafrika. Skara Domkyrkoförsamling vågade dock avsluta relationen med SHELL, oljeföretaget som hade en avgörande roll för apartheidregimens överlevnad.

Att ägna sig åt rasåtskillnad var/är enligt Hammar den värsta smutskastningen av människovärdet som tänkas kan.

Bert Karlssons diskotekverksamhet drog ut mängder av ungdomar på stan, ibland upp mot 2.000!! Kyrkan ville finnas på plats kvällar och nätter. En gammal cykelkärra fick tjänstgöra som bullvagn. Vuxna (inkl Hammar med fru) drog runt med vagnen, och många ungdomar kunde få stöttning och ibland hjälp att hitta hem.

Mitt intresse för H B Hammar beror delvis på att en nära släkting (prästdotter och konstnär) till Anne har målat ett porträtt av Hammar.

Vid Havstensfjordens strand

Idag har vi hälsat på våra vänner Ann-Louise och Christer som bor så fint med Havstensfjordens marina naturreservat ända in på knuten. Ja reservatet sträcker sig faktiskt in på halva tomten🌊🪸🐟😊

Den som tittar noga kan ana Uddevallabrons pyloner där i bakgrunden på det sista fotot.

HD om killen vid grillen och om kvinnan som inte tvekar att trycka på gasen

När Liberalernas egna företrädare kallar partiet för ”ett tomt skal” som har ”sålt sin själ” tänker de inte bara på närmandet till Sverigedemokraterna. De tänker också på hur resan har gått till. Många av dem ifrågasätter nog den ideologiska kompassen hos en partiledning som rundar interndemokratin, manipulerar valprocesserna och tystar sina kritiker. Tror en sådan ledning verkligen på liberalismen?

HD:s ledare om Liberalernas etiska härdsmälta:

https://www.hd.se/opinion/ledare/tror-liberalernas-partiledning-verkligen-pa-liberalismen/?shareSource=sharebutton

Liberalerna är ”ett tomt skal fullt av stödröster”. Detta enligt Fredrik Ohls, partiets gruppledare i Ekerö. Liberalerna ”har sålt sin själ och smutsat ner lokala liberalers varumärke”, menar Mårten Hemström, förstanamn på Liberalernas kommunlista i Sala.

2019 föredrog Jan Björklund Löfven, eftersom Kristersson behövde förhandla med SD.

2021 hade opinionen i Liberalerna svängt. Partirådet ställde sig bakom den nye partiledaren Nyamko Sabuni, som drev på för att partiet skulle ingå i en borgerlig regering efter valet 2022 även om det förutsatte ett aktivt stöd från SD . Flera profiler lämnade då Liberalerna.

2022 hade stödet för Liberalerna fastnat på runt två procent i opinionsmätningarna. Sabuni avgick plötsligt som partiledare och efterträddes av en improviserande Johan Pehrson, som fortsatte längs samma väg som sin företrädare. Den före detta partiledaren Bengt Westerberg suckade: ”Det är den här gången inte möjligt för mig att rösta på Liberalerna”.

När ”killen vid grillen” ledde Liberalerna in i Tidöavtalet med M, KD och SD gjorde han det emellertid utan medlemmarnas insyn. Först halvvägs in i den pressträff där partiledarna presenterade överenskommelsen fick partistyrelsen se hela avtalstexten. Ur ett ”medlemsdemokratiskt perspektiv” var det ”inte bra”, konstaterade Liberalernas granskningsutskott.

På landsmötet i november 2025 sade medlemmarna nej till att släppa in SD i regeringen. Bara fyra månader senare rev Simona Mohamsson upp deras beslut.

Det framkom att Mohamsson tillsammans med ett fåtal L-toppar i hemlighet hade bedrivit förhandlingar med SD. Ett avtal signerades – och överenskommelsen beseglades med en kram så obekväm att den redan kan beskrivas som TV-historia.

Maria Leissner, tidigare partiledare, gick ut med en uppmaning: ”Rösta inte på Liberalerna”. Birgitta Ohlsson, annars en av Liberalernas mest namnkunniga och folkkära företrädare, ställde upp som kandidat för ett annat parti. Ledningen reagerade genom att förbjuda medlemmarna att offentliggöra avvikande åsikter.

Bloggaren: Mohamsson trampade på gasen och lyckades klara spärren. Men gas i fel personers händer kan vara totalt livsfarligt. Det vet alla de som har förstånd att hålla den röda linjen mot SD:s fullständigt vedervärdiga tankegods.

Vi träffade Jan Björklund på Galtens Spektakel sommaren 2018. Då var han utrustad med ett spjut. Jag borde givetvis ha sagt att han skulle sikta på de bruna, men den färgen saknades dessvärre. Men den där galten som skulle träffas var antagligen ett brunt svin.

Galtens spektakel

Nästa Örebro

Idag flyttar våra vänner Hans och Carina till Närke. Vi har känt dem i närmare 50 år. Och med Carina är jag dessutom släkt. Hennes mormor och min morfar var kusiner där borta i Härja- och Velingatrakten.


Goda vänner är sådana som vet allt om dig men gillar dig ändå. Sådana fina vänner är Hans och Carina!

Soppåsen är avsedd för de päron vi tänker palla innan vi återvänder hem🍐🍐😊

Stiftelsen 1825 i en replik: Hårdast drabbas den som saknar nätverk eller resurser

Att rusta unga vuxna för livet och att erbjuda stöd är inte varandras motsatser. Rätt stöd kan vara en del av själva rustningen.

https://www.svd.se/a/Bxo8k0/psykisk-ohalsa-manga-unga-vuxna-har-ingen-ko-att-sta-i-skriver-debattorer

Debatten om ungas psykiska hälsa behöver fler nyanser. Jehoshua Kaufman och Gunny Christensen Åkesson har en viktig poäng: vi måste vara försiktiga med att göra livets ofrånkomliga svårigheter till sjukdom (SvD 26/9). Att vara ledsen, orolig, ensam eller vilsen är inte detsamma som att vara psykiskt sjuk. 

Samtidigt riskerar vi att fastna i en alltför enkel uppdelning mellan sjuk och frisk. Psykisk ohälsa rymmer både psykiska besvär, som oro och nedstämdhet, och psykisk sjukdom. Att besvär inte är sjukdom betyder inte att de saknar betydelse. Frågan är inte bara vem som behöver behandling, utan hur vi skapar förutsättningar för unga vuxna att hantera livet – och vilket stöd som behövs när den egna förmågan eller omgivningen inte räcker.

Denna blogg om Kaufmans/Christensen Åkessons inlägg:

Är den ökande psykiska ohälsan verkligen en myt?

Alf Svenssons råd till partiledarna


Det är förtroendet och respekten för medmänniskan som behöver lyftas upp och förstoras och förstärkas.

Sätt er ner och titta varandra i ögonen och var ärliga ända ner i hjärtedjupet. Vi är bara människor. Och vi lever här en kort tid. Jag (Alf Svensson) ska fylla 88 år om några få dagar. Jag tänker på det, det är en liten tid, och man vet aldrig när den är slut. Man ska lämna efter sig en känsla av att man ville väl och gjorde väl. Så långt man mäktade.


Alf tycker inte att de nuvarande partiledarna lämnar den känslan. Det har blivit ett sådant väldigt intresse för makten. Det är makten, makten, makten. Och inte för att förverkliga idéer och värderingar. Styr om det så att vi istället får en debatt om värderingar och ideologi.

https://www.svd.se/a/161P9G/carl-bildts-rad-i-regeringsbildningen-kravs-pyramidal-saltomortal


Karin Thurfjell SvD

Enkla tankar om typer

På Biblioteket kan man låna hem äldre nummer av den lilla trevliga kulturtidskriften Ballong (Lokrantz förlag). Nummer 3 2025 hade typer som tema.

Omslagsbild: Foto av okänt ursprung. Motivet är bedömning av äpplen vid en fruktutställning. Mannen i mitten har identifierats som trädgårdsmästare Gustav Sohlberg på Råbäcks egendom, Kinnekulle.

Den här lilla notisen ”Enkla tankar om typer” av Linda Palm får mitt gillande:

Typer skapar en känsla, innan vi ens börjat läsa.

De viskar, ropar eller står stadigt.

Några är snirkliga och lekfulla, andra raka och tydliga.

De formar budskap, men bär också en ton.

Ett ord med versaler kan skava, eller kännas tryggt för någon.

Allt beror på hur det sägs.

Precis som i livet, handlar det inte bara om vad vi säger, utan hur vi säger det.

Typer berättar för oss, om något mellan raderna.

Bloggaren: År 1924 lämnade Gustav Sohlberg sin tjänst på Råbäck för att grunda en egen handelsträdgård. Denna verksamhet kom senare att drivas vidare i generationer, bland annat av hans sonson Tonny Sohlberg. Denna lilla handelsträdgård är belägen mellan Källby och Blomberg, nära Kinnekullebanan. Där var vi kunder när vi hade torpet på Hjälmsäter.

Bonusfoton från Vättlösa

Denna fina bygdegård är uthyrd bortåt 220 dagar per år och bidrar därmed till en levande landsbygd. Utöver äppelkaka med vaniljsås lockade bygdegårdsfolket (i samband med gårdagens hembygdsrally) även med en fordonsutställning.

Vår lilla Toyota (på andra sidan parkeringen) lockade dock ingen storpublik.

Och här några bonusfoton från besöket i kyrkan i Vättlösa radby:

Det f.d. komministerbostället från 1700-talet är mycket fint!