Åtminstone enligt den irländske 1600-talsbiskopen James Usshers utförliga uträkningar. Först när man började undersöka märkliga fynd i Toscanas berg öppnade sig ett helt annat förflutet.
Ussher finner en ledtråd i att det på den sjätte dagen finns mogna äpplen för Adam och Eva att bita i. Alltså måste skapelsen ha ägt rum under hösten. Ussher väljer höstdagjämningen som skapelsens start, vilken med den julianska kalendern och efter korrigeringar för skottår, inträffade den 23 oktober.
https://www.svd.se/a/L3QooV/varldens-mest-omstridda-fodelsedag
Hämtat ur dagens Understreckare:
I vår tid när astrofysikens rön gett universum en ålder på 13,8 miljarder år lyfts ofta Usshers tidsberäkning fram som ett kuriöst utslag av kyrkans ålderdomliga världsbild.
Ofta anförs att det var Nicolaus Copernicus insikt, publicerad 1543, att jorden kretsar kring solen, som fick tilliten till Bibeln som naturvetenskaplig kunskapskälla att rämna.
Men minst lika viktig för den förlorade tilliten till Bibeln var de framsteg som gjordes inom geologin under 1600- och 1700-talen.
Det är i Toscana i nordvästra Italien som historisk geologi, läran om jordens historia, en gång uppstod. Från kuststaden Pisa breder Toscana ut sig inåt landet till de cypressklädda kullarna kring Florens. Det var dessa kullar uppbyggda av forntida sediment som under renässansen öppnade människors ögon för ett stort mysterium: varför finns det förstenade objekt med former som musslor och snäckor i bergen?
Två ryktbara personer förstod tidigt fossilens sanna innebörd: Leonardo da Vinci och den danske naturforskaren Niels Stensen.
Leonardo hånar sin samtids forskare som hävdar att fossil av snäckor som hittas högt uppe i bergen är avsatta av den bibliska syndafloden.
Men epitetet ”geologins fader” kom att tillskrivas Niels Stensen. Det var en dissektion av en haj som väckte hans intresse för geologin. Han fann att hajens tänder i stort sett var identiska med en viss typ av fossil, så kallade tungstenar, från bergen runt Florens. Vittrade och slitna stora hajtänder kan få former som påminner om en tunga. Men Stensen insåg att tungstenarna var fossila hajtänder.
Under 1700-talet började allt fler studera den geologiska lagerföljden. Man upptäckte att i de äldsta lagren med fossil var djurlivet primitivt för att successivt förändras mot alltmer komplexa livsformer i yngre lager. Denna insikt ledde i sin tur till Darwins chockerande insikt att vi människor härstammar från maskar, fiskar, reptiler och senast från apor. Mot slutet av 1800-talet visste geologerna att den sammanslagna packen med typiska marina sediment från tiden när de första skalfossilen dyker upp till i dag är 50 kilometer tjock. Geologerna förstod att det måste ha krävts flera hundra miljoner år för en så tjock packe att bildas.
Alldeles i början på 1900-talet kunde man med hjälp av kunskap om radioaktiva ämnens sönderfall för första gången från vulkaniska mineral mäta att jorden måste vara flera miljarder år gammal.
Vi har nu fastställt jordens ålder till 4,54 miljarder år genom att mäta grundämnens radioaktiva sönderfall i meteoriter som landat på jorden i vår tid. Vi vet att meteoriterna bildades när solsystemet stelnade från ett gasmoln, då också jorden bildades. Universums ålder, 13,8 miljarder år, vet vi från studier av hur universum expanderar och den kosmiska bakgrundsstrålningen från big bang.
Men vi kan sannolikt räkna med överraskningar lika omvälvande som när 1600-talets världsbild rämnade. En sak vet vi i alla fall helt säkert: jorden bildades inte i dag för 6 029 år sedan.
