När bussen närmade sig hållplatsen vid det kolossalt stora sjukhuset i Skövde (igår) var det väldigt många bilar på de kolossalt stora ytor som har tagits i anspråk för bilparkering.
Från bussfönstret hade jag observerat att väldigt många granar var döda eller döende längs med vägen. Speciellt illa såg det ut att vara mellan Lidköping och Händene. Förra årets sommarhetta fortsätter att kräva sina offer.
Nere på delar av Kontinenten är det kolossalt varmt. I Frankrike talas det om att det kan bli uppåt 45 grader de närmaste dagarna. Värmerekordet från 2003 på 41,5 grader är i uppenbar fara.
Jag läste om en stor sjö i Indien som i princip har försvunnit på ett år. Den försörjde lika många människor med dricksvatten som halva Sveriges befolkning.
Det har varit kolossalt varmt i Indien i år, över 50 grader. På många håll har det fallit väldigt lite regn.

På bussarna till Skövde (jag bytte buss två gånger) var det inte så mycket väldigt, förutom första biten med lokalbussen då vi var väldigt få (bara busschauffören och jag).
Men det är ändå väldigt bekvämt att åka kollektivt (om det bara går några bussar eller tåg).
Märkligt ändå att många har så svårt att förstå att det som håller på att ske med Jorden är kolossalt allvarligt.
Antropocen är här. Det innebär att det mesta redan har gått åt skogen. Vi är väldigt sent ute om vi skall hinna rädda livet på Jorden. Men hoppet lever. Lyssna på Greta Thunberg. Hon har något väldigt viktigt att säga, till den som är beredd på att lyssna.
Att läsa Pär Holmgrens bok kan säkert få en och annan att skippa långresorna bakom ratten och de där gaterna(?) på Landvetter.

Är vi många som lyssnar kanske det blir väldigt lite bilar kring det Skaraborgska storsjukhuset, men desto fler människor på Västtrafiks bussar och tåg. Och det kanske inte blir så många plan som lyfter och landar på Landvetter.