När jag satt på lokalbussen på väg till tandläkaren idag på morgonen (som enda passagerare) funderade jag på hur det är med synen på hållbart resande hos våra stora hjälporganisationer och föreningar.
Det är ju inte särskilt uppmuntrande om insamlade medel används till flygresor. Ett sådant färdmedel bör endast användas för att bistå offer i katastrofområden.
Hjälporganisationernas medarbetare kan ju knappast med gott samvete färdas på ett sätt som ÖKAR risken för svåra katastrofer – som svår torka, översvämning, missväxt, jordskred osv.
De som åtminstone har ett delsvar på min undran är Nätverket ”Schysst resande”: https://schystresande.se/media/filer/c4d735/reser-organisationerna-hallbart.pdf
Det är viktigt att våra hjälporganisationer har en strikt resepolicy. Annars riskar de att förlora i trovärdighet. Och det där med klimatkompensation är ju rena bluffen, endast ett sätt att försöka rena ett dåligt samvete.
Jag är medveten om att våra hjälporganisationer gör ett fantastiskt jobb, men målet måste vara att det är schyst hela vägen!
Röda Korset i Hässleholm är vår favorit. Hur medarbetarna där tar sig fram har vi ingen susning om. Men en sak är säker, vi själva tar oss dit ner med tåg, som den sista kilometern kompletteras med cykel eller promenad. Den ansträngningen kanske genererar några extra gram koldioxid, ungefär som i ett glas bubbelvatten. Det lilla tillskottet tror jag nog att Moder Jord har överseende med.
Bengt Rahms blogg 