Fråga skogen om den vill bli nedhuggen

https://www.svd.se/klimatkrisens-losning-anas-i-lowengrips-sommarprat

Ur Stina Oscarsons krönika i dagens SvD:

”Den mest konstruktiva kamp som förs idag när det gäller klimatet, är den rörelse för naturens rättigheter som växer runt om i världen. I Ecuador och Bolivia finns naturens rättigheter numera inskrivna i grundlagen. I Colombia har delar av Amazonas och floden Atrato fått rättigheter, på Nya Zeeland floden Whanganui, berget Mount Taranaki och nationalparken Te Urewera, och i Indien Ganges och floden Yamuna.

Kampen har med framgång drivits av ursprungsbefolkningar för vilka vår antropocentriska syn är lika främmande som det är för oss att någon inte delar vår heliga syn på ägande. En konflikt som blir uppenbar om man följt det arbete som föregick att Whanganaifloden fick juridisk status. ”Ni talar om floden som en naturresurs”, sa Maorierna till de västerländska juristerna, ”vi ser den som vår släkting.”

Vad skulle hända om Östersjön fick juridiska rättigheter? Eller Vättern?
Att ge naturen rättigheter blir ett sätt att inom ramen för demokratin låta dessa synsätt gå i dialog med varandra. Och jag tänker dessutom att vi när vi talar om ursprungsbefolkningars rättigheter ofta begränsar det till att handla om tillgång till mark. När det i lika hög grad borde handla om detta. Att faktiskt erkänna deras sätt att betrakta världen som giltigt.

Och pröva tanken. Vad skulle hända om Östersjön fick juridiska rättigheter? Eller Vättern?

Skulle militären kunna fortsätta sin övningsverksamhet? Eller kärnkraftverket i Pyhäjoki byggas?

Hur vet vi vad ett hav vill?

Det är frågor som skulle leda till helt nya samtal.

Men hur kan du tala om naturens rättigheter när vi inte ens klarar av att leva upp till mänskliga rättigheter? får jag ofta höra. För att jag tror att det oupplösligt hänger samman.

Fred med jorden och fred på jorden, som Elin Wägner skrev.”

Bloggaren har två förskräckliga exempel på övervåld mot naturen som han fått till sig via TV nu i augusti: Den enorma skogsskövlingen för batterifabriken i Skellefteå och massakern på naturen för att bygga ett logistikcentrum (säkert endast avsett för långtradare, ej för godståg) i Borås.

Hur de människor som fattar sådana beslut är funtade övergår hans förstånd. Sådana individer måste väl vara rubbade på något sätt?