Efter Murakamis fantastiska bok ”Mordet på kommendören” har jag nu givit mig i kast med ”Ålgevangeliet”. Recensionerna är mycket positiva, som denna i SvD:
https://www.svd.se/underbar-bok-om-mystiska-alen–och-om-oss
”Om ålen och ålens gåtor har nu kulturjournalisten Patrik Svensson skrivit den underbara boken ”Ålevangeliet”, som förutom ålen handlar om dem som följt den hack i häl, från Aristoteles till Freud och den danske vetenskapsmannen Johannes Schmidt, som efter mer än 20 års sökande upptäckte ålens lekplats i Sargassohavet på 1920-talet. Boken handlar också om en pappa i Sverige som älskar ål och som lär sin son allt han kan om ålfiske; hur man lägger ut backar i vattnet, hur man klummar, hur man handskas med en ålryssja, och hur man flår, steker, kokar och njuter ål.
Men mest av allt handlar väl ”Ålevangeliet” om oss. För visst kan vi säga att vi inte vet särskilt mycket om ålens inre värld, men hur mycket vet vi då om oss själva? Eller för den delen: om de människor som står oss närmast?”
Politiker har något gemensamt med ålar. Båda är hala, båda kan konsten att slingra sig. Det är mycket därför vår värld ser ut som den gör. Men det är inte ålens fel.
Bengt Rahms blogg 