Det undrade den italienske fysikern Enrico Fermi, en av de vetenskapsmän som låg bakom atombombens tillblivelse.
Foto Wikipedia:

Vad han menade var: Om universum är så stort, varför har vi då inte kommit i kontakt med något annat intelligent liv där ute?
Fermis paradox går även under benämningen ”Den stora tystnaden”.
Paradoxen kan ha en förklaring. Allt annat intelligent liv som har uppstått har relativt snabbt drabbats av det som mänskligheten nu hotas av: Massutdöende orsakat av skenande nivåer av växthusgaser. Innan kontakt med andra världar har skapats har civilisationerna gått under.
Isåfall blir Drakes ekvation ointressant, den ekvation med vilken man med kunskap av sju variabler skall kunna räkna ut hur många civilisationer det finns i Vintergatan som är kapabla att kommunicera med andra civilisationer.
Rahms önskan är att det inte skall finnas något liv annorstädes än på Jorden. Det är lugnast så.
Slutar vi inte upp med att förgifta vår planet med växthusgaser kan snart hela Universum bli utan intelligent liv (förutsatt att Rahms önskan är uppfylld).
Om det skulle gå så illa är det faktiskt detsamma som att Universum upphör att existera.
Det som inte längre kan betraktas av någon, det finns helt enkelt inte.
Men tack vare Greta lever hoppet, även om många vuxna reducerar detta hopp med sitt sitt hopplösa och fullständigt meningslösa flygande, flängande och konsumerande.
Man kan undra varför det skall vara så förbannat svårt för oss att vara rädda om ”rymdskeppet Jorden”, det som är vår enda räddningsflotte i det enorma, tomma, mörka, iskalla Kosmos.