Gardiner används av den som har något att dölja.
https://www.svd.se/a/onlPBK/tornedalens-laestadianer-skildras-i-nina-varumos-bilder
Det laestadianska livsidealet är stillsamt och enkelt och de estetiska utsvävningarna få. Hemmet pryds av tavlor med bibliska motiv eller bibelord. Tv-apparater förekommer inte. Musik, bio och teater är otillåtet.
Många av de kännetecknande inslagen är klassiskt frikyrkliga: reaktionen mot 1800-talets omfattande alkoholmissbruk som startskott, en betoning på den personliga omvändelsen, en oskriven regelbok där världens nöjen ses som synd.
Laestadianer som vill åka Vasaloppet anmäler sig till öppna spåret; att tävla är att vända sig mot världen och bort från trons väg.
Kvinnliga predikanter förekommer inte, däremot kan kvinnor vara tolkar (till finska eller svenska).
De laestadianska kvinnorna bär inte smycken. Vid gudstjänsten har de en huvudduk, huivi.
När rörelsen bildades på 1800-talet präglades den av karismatiska och utlevelsefulla predikanter. Lars Levi Laestadius var själv en salvelsefull talare med hett temperament. Bönhusen fylldes av dans, tungotal och extas.
Tidigt blev den en splittrad gemenskap, uppdelad i väst- och östlaestadianer. Det är de sistnämnda som Nina Varumo skildrar. De är koncentrerade till Tornedalen och Österbotten och utgör den jämförelsevis mer liberala inriktningen. Ännu en gren finns på trädet: den gammellaestadianska, med störst utbredning i Finland. Det är de gammellaestadianska som har kvar synen på gardinerna, såsom varande djävulens kalsonger.
På utställningen ”I väntan på himmelriket” visas Nina Varumos bilder som utforskar den tornedalska laestadianismen. Utställningen innehåller fotografier från Haparanda, Kuttainen, Karesuando, Pajala, Sattajärvi och Gammelstad och pågår till och med 1 oktober på Västerbottens museum.
https://www.ninavarumo.com/projects/i-vantan-pa-himmelriket
Med tanke på hur det ser ut i många av nutidens fönster kan man undra om inte den gammellaestadianska grenen har fått fotfäste i stora delar av vårt land. Men för egen del är ett liv utan djävulens kalsonger en omöjlighet!!
Bengt Rahms blogg 