Ett debattinlägg i dagens SvD:
https://www.svd.se/a/GMRxxm/lakare-systemfel-bakom-krisen-pa-sjukhusen
”För att vända på utvecklingen måste merparten av arbetstiden användas till direkt patientarbete, inte till att tjäna en överdimensionerad byråkrati. En stark kunskapsorganisation kan bara byggas från grunden. Det är kunskapen hos de medarbetare som möter patienter som är efterfrågad och det är den kunskapen som är organisationens tillgång. Den måste tas tillvara på ett bättre sätt och utvecklas kontinuerligt. Det gäller att få dem som är kvar att vilja stanna och få dem som lämnat att komma tillbaka. För att få detta dysfunktionella system att bli funktionsdugligt krävs att de styrande på inser hur verkligheten ser ut.”
”Beslut som hör hemma hos dem med lokal kunskap om verksamheten måste återföras.”
”Skapa ett lokalt ledarskap som ges möjlighet att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamheten och säkerställa att denna bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.”
”…de beslut som rör verksamheten flyttas ut igen. Tiden för direkt patientarbete ökas genom att kraven på rapportering och dokumentation utgår från verksamhetens behov. Ett tillräckligt lokalt administrativt stöd säkerställs. Kostnaden för central byråkrati kan då minskas avsevärt, vilket skapar ett större ekonomiskt utrymme.”
Min kommentar: Om vi kunde få göra så vid SkaS i Lidköping, Skövde, Mariestad och Falköping skulle vi sannolikt få en budget som vore i betydligt bättre balans, och verksamheten skulle äntligen kunna drivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, inte som nu (under ledning av Ahlström, Skatt och Eliasson) i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Bengt Rahms blogg 