Andligt välbefinnande är viktigare än både mat och motion för ett friskt åldrande. Det hävdar den legendariske japanske professorn Makoto Suzuki som i över 50 år utforskat hemligheten bakom de friska 100-åringarna på ön Okinawa.
https://www.svd.se/a/abB7G7/ikigai-avgorande-for-100-aringarna-pa-okinawa
Klipp ur artikeln:
Henrik Ennart mötte Makoto Suzuki första gången under en reportageresa på Okinawa för tio år sedan. Då var hans slutsats att friskt åldrande kunde härledas till fyra olika faktorer, som alla vägde lika tungt:
Matkultur. Inte bara de näringsämnen som ingår utan hur maten framställs, tillagas och äts.
Fysisk aktivitet. Främst i form av vardagliga aktiviteter som trädgårdsarbete. Självhjälpande beteende. Ett socialt och andligt oberoende. Ömsesidig hjälp-kultur. Människor på Okinawa ställer upp för varandra.
Men nu har Suzuki justerat bilden, detta efter att ha intervjuat flera hundra hundraåringar.
I Japan har det andliga välbefinnandet ett namn som är just ”ikigai”och brukar beskrivas som ”anledning att vara” eller ”det som gör livet värt att leva”.

Högt på listan för de gamla som Makoto Suzukis intervjuade kom att ha passion för något, egna förmågor, en yrkesroll och känslan av att ha en uppgift.
Vår forskning visar att andligt välbefinnande stärker människors motståndskraft och är en viktigare faktor än näringsintervention, säger Suzuki.
Arvsanlagen spelar mindre roll än vad man kan tro. Livsstilen och framför allt det andliga förhållningssättet till livet väger enligt Suzuki tyngre.
Hans budskap är att med hjälp av hälsosam mat, motion och sociala kontakter kan vi motverka de krafter som vill få oss att förtvina. Men för att blomstra behöver vi andligt välbefinnande.
Eudaimoniskt välbefinnande beskriver känslan av mening och riktning i livet. Begreppet omfattar något som är större än det egna jaget och som rymmer en högre grad av empati för andra.
Ikigai är sedan flera hundra år ett välkänt begrepp i Japan som mest liknar det eudaimoniska välbefinnandet med dess strävan efter inre dygd, empati och utveckling som människa. Men ikigai ger även plats för mer *hedonistisk njutning och tillfredsställelse.
*uppnås genom att jaga positiva känslor och upplevelser
Makoto Suzuki beskriver ikigai som en kombination av mindfulness – att uppfatta nuet med sina sinnen och kunna reflektera över sina känsloupplevelser – och en känsla av mål och mening. Det är något som bör tillämpas under hela livet.
Moai är namnet på de grupper av grannar eller gamla barndomsvänner som träffas regelbundet för att prata eller göra någon aktivitet. Moai är den rituella kopplingen mellan pålitliga vänner och är ett typiskt exempel på ikigai. Förutom trevlig samvaro håller man koll på varandra och hjälper varandra när det behövs.