Nedanstående citat är hämtade ur denna artikel i SvD:
https://www.svd.se/a/xgj758/autistiskt-skrivande-provocerade-ny-kurs-i-host
Forskningsresultat betonar autisternas svårigheter med att uppfatta det osagda, men inte mycket om deras starka förmågan att minnas det som sagts.
Inom forskning har den biomedicinska modellen, som menar att autism är något som bör behandlas, allt mer kommit att ersättas av ett neurodiversitetsperspektiv. Ett perspektiv som erkänner att det finns en mångfald i hur människors hjärnor fungerar och att mångfalden är värdefull.
Man kan fråga sig varför det ena är bättre än det andra. Det är bara två olika sätt att varsebli på eller tolka kommunikation, säger författaren och radioproducenten Clara Törnvall.
Det inte heller är särskilt lätt att förstå neurotypiker, som när orsakerna bakom neurotypiskhet förklaras på ett humoristiskt sätt i början av en bok:
”Om du saknar autism eller adhd/add har detta inte framkallats av barndomstrauma eller hur dina föräldrar uppfostrat dig. Ingen kan heller bli neurotypisk av vaccin. Tillståndet är medfött.”
Under de senaste åren har den internationella autism rights-rörelsen haft en betydande påverkan på hur man pratar om och ser på avvikelser och normalitet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Autism_rights_movement
Ett vanligt drag bland autister är att ”stimma”. När man stimmar upprepas vissa rörelser för att balansera och uttrycka olika känslor. Det kan vara att röra händerna rytmiskt eller att dofta intensivt på något.
En följd av att internalisera omvärldens syn på autister beskrivs med begreppet ”maskering”. Maskering innebär att en autist mer eller mindre medvetet anpassar sig till neurotypiska sätt att vara. Det kan handla om att imitera omgivningens kroppsspråk eller att utveckla ett manus med neurotypiska fraser för att framstå som icke-autistisk i sociala situationer.
Bengt Rahms blogg 