Stora vida Vänern

Dagens Naturmorgon handlade i sin helhet om Vänern. Några hårdfakta ur programmet:

Yta: 5.500 kvadratkilometer

På 70-talet insåg man att Vänerns vattenvolym var större än man tidigare trott. Man fick lägga till en volym som var lika stor som Mälarens!!!

Vänerns vågor är höga och korta, tätt emellan dem, med båt far man som en vante mellan vågtopparna

Vänerns midja: en grundrygg mitt i sjön skapar två bassänger -Dalbosjön och Värmlandssjön.

Lurö har mer sol än Karlstad. Vänern håller undan regnskurar.

Tretton skärgårdar med 22.000 öar, holmar och skär. 12.000 av dem är öar.

Fisktärnan är Vänerns paradart. Flyttar långt ner i Afrika på vintern, inte lika långt som silvertärnan

38 fiskarter. Norsen är Vänerns vanligaste fisk. Bytesfisk för fåglar och andra fiskar

Småskrake är en annan av Vänerns karaktärsfåglar. Antalet havstrutar och gråtrutar har minskat kraftigt, men kanske till en mer naturlig nivå. Tärnornas antal ökar. Skräntärnorna är en ny bekantskap för Vänern. Storskarven dök upp i Vänern 1989. 2006 var de som flest – cirka 3.000 par. Nu är det knappt 2.000. Havsörn: 40-50 häckande par. Var borta i nästan 100 år. Häckade åter 2001.

Biologisk mångfald (t.ex. vad gäller insektsliv) är kopplad till öppna, solbelysta stränder. Problem med igenväxning – med t.ex. alsly och tallar. Många fågelarter vill kunna upptäcka predatorer i tid, vilket kräver fri sikt.

Detta var inget problem tidigare i och med att det då fanns en stor variation av vattenståndet. Men sedan mitten av 30-talet är sjön reglerad vilket gör att vattenståndet inte varierar tillräckligt för att hålla igenväxningen stången. Vegetationen kan få fäste där den inte är önskvärd.

Gynnad av strandröjningen är myrlejonsländan som finns på vissa stränder i norra Vänern: När larven kläcks gräver den en fångstgrop, i vilken den sedan väntar på att lämpliga byten, som myror och andra mindre insekter eller spindlar skall falla ner. Som andra myrlejonsländelarver kan den sprätta sand på ett byte som är på väg att ta sig upp ur gropen för att få det att halka ner igen.

Det som har format Vänern är den senaste istiden, som inleddes för 115.000 år sedan. Bl.a. skapas den Mellansvenska israndzonen under avsmältningen.

På en av örarna i Gisslan (som tillhör Djurö skärgård) finns det kalkstensblock som är upp-plockade av isen lång norrut, och ”avlämnade” här. Detta har skapat förutsättningar för växt av lövträd och blommor, som gullvivor.

Jämförelse: Simsjön i Skövde har en yta på 0,504 kvadratkilometer.