Det här fotot påvisar problembilden: Byggnaden till vänster är Falbygdens museum. Byggnaden i bakgrunden är en del Centralskolan, en byggnad där jag tillbringade 3 år i början av 60-talet.
I förgrunden ser vi det som tycks vara svenska folkets favoritobjekt, dvs gamla amerikanska bilar.
Fotot kommer från Facebook, och är något beskuret.
Lärdomen hamnar i bakgrunden. Att ägna sig åt cruising, supa och svina ner är folknöjet för många svenskar. Bildning lockar samtidigt allt färre. Tomheten breder ut sig, liksom brunhögerns irrläror.
Den tomheten har inte drabbat redaktionen på Naturmorgon, som idag har besökt Östergarns prästänge (på Gotland). Där finns en rikedom av växter som är svår att föreställa sig, t.ex. brudbröd, *höskallra, grönkulla, späd ögontröst och brudsporre.
https://gotlanduppochner.com/tag/ostergarns-prastange/
*När skallrornas blomning är avslutad sväller deras foderblad upp till torra blåsor där fröna trillar omkring med ett skallrande ljud. Och arten höskallra heter som den heter för att ljudet av dess rasslande frön förr var en signal om att det var dags för slåtter!
Själv har jag hört ljudet av skallrorna i långeliga tider. Rasslandet förtäljer att det där med cruising har nått vägs ände.
Och tänk att de där gamla amerikanarna är inkörda i Planteringsförbundets park. Var finns ”grindvakten”?
Bengt Rahms blogg 