Konsten att förutspå vädret rymmer en fascinerande vetenskaplig framgångssaga. Men trots all AI och datakraft i världen fortsätter väderleksförutsägelser mest av allt att vara kvalificerade gissningar.
https://www.svd.se/a/Rzy0ed/darfor-ar-smhi-sa-ofta-ute-och-cyklar
Trots all avancerad, modern teknik och de enorma ansträngningar som sedan Urbain Le Verriers dagar lagts ned på att förutspå vädret har det visat sig märkvärdigt svårt att med full säkerhet säga om det verkligen kommer regna i morgon där just jag bor. Det beror på att vädret helt enkelt är alltför komplext för att till fullo kunna hanteras ens med vår tids kraftfullaste datorer.
Variablerna som påverkar är alltför många och eftersom atmosfären är global kan små skiftningar i en del av världen få märkbara konsekvenser på en helt annan plats. Kaosforskarna kallar detta för ”fjärilseffekten”, ett begrepp som har fått sitt namn av tanken på att något så obetydligt som en fjärils vingslag i ett avlägset land kan få oförutsägbara konsekvenser på luftströmmarna här hos oss. Inte ens den senaste utvecklingen inom artificiell intelligens lär kunna råda bot på denna ”brist” i det meteorologiska kunskapsbyggandet.
På så sätt utmynnar väderförutsägelsernas historia inte bara i en modern värld överhopad av vetenskap och teknik, utan också i en påminnelse om världens och livets oförutsägbarhet. Se där något att begrunda medan de mörka molnen tornar upp sig på midsommarafton – fastän SMHI lovat sol.
Men det här stillsamma gänget i bostaden i Stenhammar lär näppeligen skapa kaos i prognoserna:
Fjärilarna från Röd Grohed har jag fångat. De med utländsk härkomst har fångats av en kompis.
Håvandet ägde rum under första halvan av 60-talet – då fjärilarna var många, och vädret uruselt.
Bengt Rahms blogg 