Poliomyeliten, den fruktade barnförlamningen, var under mitten av 1900-talet Sveriges mest fruktade sjukdom. I dag är den nästan helt bortglömd tack vare två vaccin, ett amerikanskt och ett svenskt, som – inte utan kontroverser – lanserades för 70 år sedan.
Länk till påskdagens understreckare:
https://www.svd.se/a/pPkOwV/sa-fick-vi-vaccin-mot-polio
Tillkännagivandet gjordes den 12 april 1955. I en sal på universitetet i Michigan och inför en publik bestående av läkare och vetenskapsmän från hela landet och omkring 200 journalister klev dr Thomas Francis upp på podiet med det efterlängtade budskapet: ”Vaccinet är verksamt! Det är ofarligt, effektivt och kraftfullt!”
Efter tre års testning som avslutades med den största medicinska studie som världen dittills sett, under ledning av Francis, var Jonas Salks poliovaccin redo att användas.
Sedan det sena 1800-talet hade barnförlamningen återkommit de flesta år, alltid under sensommaren och hösten, och lamslagit läkarkåren med sitt snabba förlopp. Sjukdomen drabbade främst barn under fem år, och började med feber som snabbt kunde leda till medvetslöshet och hel eller delvis förlamning. I de fall där andningsorganen drabbades var döden oundviklig.
Att sjukdomen var mycket smittsam stod klart, men källan till smittan var ett mysterium. Svenska läkare gav rådet att barn skulle undvika att äta fallfrukt och hoppa i lövhögar då dessa ansågs kunna vara potentiella smittkällor.
Efter tillkännagivandet våren 1955 berättade professorn i virusforskning vid Karolinska Institutet Sven Gard i radio att han ville vänta med att beställa Salks vaccin till dess att han fått tillfälle att gå genom den vetenskapliga dokumentationen. På Statens bakteriologiska laboratorium hade Gard under flera år lett arbetet med att ta fram ett eget poliovaccin, som liksom Salks innehöll inaktiverat poliovirus.
Vid en internationell konferens några år tidigare hade Gard ifrågasatt Salks metod för att avdöda polioviruset. Gards forskargrupp hade i egna experiment funnit att viruset inte alltid blivit fullkomligt inaktiverat på de nio dagar som Salk angav. Snarare behövdes tolv veckor för att vaccinet skulle vara säkert, hävdade Gard.
Bara två veckor efter presskonferensen i Michigan, inträffade det otänkbara. En sats vaccin som tillverkats hos Cutter Laboratories i Kalifornien visade sig ha innehållit levande virus. Fler än 200 barn smittades av vaccinet och elva avled av sjukdomen.
1957 inleddes så äntligen poliovaccinationerna i Sverige.
Effekten var dramatisk. Antalet poliofall minskade drastiskt från 1957, och från att ha varit det land i världen med den högsta incidentfrekvensen gick Sverige till att vara fritt från polio på sju år.
I USA har man i Trump-administrationen fått sin första öppet vaccinkritiska ledning som har ifrågasatt även gamla beprövade vacciner som Salks, och planerar att dra in bistånd till organisationer som arbetar med vaccination av barn i världens fattigaste länder. Polioutbrottet i Gaza i slutet av 2024 är en påminnelse om hur väpnade konflikter och havererade sjukvårds- och sanitetssystem gör att även till synes utrotade sjukdomar kan dyka upp igen.
Min ena moster drabbades av polio och fick leva med handikapp resten av sitt liv.
Bengt Rahms blogg 