1-2-3-lagen mot korvförgiftningsbakterien

Flera fall av förgiftningen botulism har upptäckts i Italien på kort tid. Giftet är så starkt att ett snapsglas skulle räcka för att ta död på hela Sveriges befolkning. 

https://www.svd.se/a/932nAq/flera-dodsfall-av-botulism-i-italien

botulus (latin) = korv

18 personer som ätit mackor med korv och grönsaker från en matvagn i Diamante i Kalabrien i Italien drabbades i början augusti av förgiftningen botulism. Två personer dog, sex behövde intensivvård.

I slutet på juli dog en kvinna efter att hon ätit fabriksframställd guacamole på en festival på Sardinien.

Bakterien Clostridium botulinum kan producera ett gift som i sin tur kan orsaka den mycket allvarliga förgiftningen botulism. Bakteriens sporer finns i jorden såväl som på sjö- och havsbotten samt i tarmen hos fisk och däggdjur. 

Sporerna kan finnas i många av de råvaror vi äter såsom grönsaker, svamp, fisk och kött. I sporform är de inte farliga, berättar Åsa Rosengren som är mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

Men låt säga att det bildas en syrefri miljö som är gynnsam för att sporerna ska kunna gro. Då börjar bakterien föröka sig, och när den förökar sig så bildar den det här vansinnigt giftiga giftet.

Det kan handla om otillräckligt eller felaktigt konserverade livsmedel, eller vakuumförpackad fisk som inte förvaras i kylskåp.

Toxinet som bildas är ett av de starkaste gifterna vi känner till.

Det är en fruktansvärd förgiftning. För dem som drabbas innebär det att man svävar mellan liv och död, och det kan ta många månader att komma tillbaka. Det är ett nervgift som gör att musklerna förlamas, säger Åsa Rosengren. 

Inkubationstiden är vanligen 12–36 timmar. Några av de vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, yrsel, trötthet och i allvarliga fall tilltagande andningsförlamning. 

I Sverige är dock botulism ovanligt. Sedan 1969 har drygt 30 fall rapporterats. Fyra av dem kom från kryddsill, fyra från rökt lax och tre från gravad fisk.

När pH-värdet är för surt kan bakterierna inte frodas. Åsa Rosengren rekommenderar därför den klassiska 1–2–3-lagen med ättika vid inläggningar.

Då är det lugnt därför att då blir pH-värdet för lågt. Så problemet är om du till exempel lägger in olika grönsaker i oljor. Det är poppis. Där har vi råd om att inte förvara dem längre än fyra dagar i kylskåp, säger hon. Kunskap är viktigt när man ska göra inläggningar.

Livsmedelsverket:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/bakterier/clostridium-botulinum/

Sporer av Clostridium botulinum kan finnas i jorden, på sjö- och havsbotten samt i tarmen hos fisk och däggdjur. Sporerna kan finnas på många av de råvaror vi använder i matlagning, exempelvis grönsaker, fisk, kött och svamp.

I viss mat kan bakteriesporerna gro till bakterier. Om miljön är gynnsam kan bakterierna sedan föröka sig och bilda botulinumtoxin, som kan orsaka botulism. Det kan exempelvis hända i otillräckligt konserverade livsmedel, felaktigt hemgjorda ättiksinläggningar av osaltade fiskfiléer eller grönsaker, vakuumförpackad gravad eller rökt fisk som inte förvarats i kylskåp eller hemgjorda krydd- och grönsaksinläggningar i olja som inte förvaras i kylskåp.

Det klassiska 1-2-3 sillinläggningsreceptet med 1 del 12-procentig ättikssprit, 2 delar socker och 3 delar vatten i kombination med kylförvaring har mycket god säkerhetsmarginal. Ättikan gör det tillräckligt surt och köpta urvattnade salta fiskfiléer innehåller tillräckligt mycket salt. Det viktigaste är kombinationen av salt, ättika och kyla. Socker hämmar tillväxt av bakterien till viss del, men inte lika mycket.

Frågan är om man vågar gå till Sibylla i fortsättningen och be om en botulus cum pane…