Tjugoett år efter Augustprisets utdelande läser jag så äntligen Bengt Ohlssons Gregorius.
För att kunna teckna ett sant porträtt av Gregorius har Bengt Ohlsson inhämtat hjälp från Ingemar Glemme.
Man får förmoda att Glemme inte har bidragit till det här stycket:
”Så står jag inför en värld där allt som jag tror på, där allt som jag har hållit högt faller till marken och trampas ner i sörjan av smutsiga hovar. En värld där allt är inriktat på överlevnad. En värld där begrepp som samvete, omtanke och ömhet står och skallrar i all sin ihålighet, och jag drabbas av den askgrå insikten att de där begreppen bara var något som vi hittade på för att göra denna jämmerdal uthärdlig.
Bengt Rahms blogg 