En nedstigning i helvetet i ett belägrat Budapest, en stad där Raoul Wallenberg numera står staty.
Gábor Zoltán påminner med sin skildring av fascistiskt våld om att människan inte har någon botten. Måns Wadensjö läser ”Orgie” och tvingas då och då lägga ifrån sig romanen – innan han vänjer sig vid anblicken av helvetet.
https://www.svd.se/a/K8yVn4/recension-orgie-av-gabor-zoltan
Fascisterna i pilkorsrörelsen tog över makten i Ungern hösten 1944. Gábor Zoltáns roman ”Orgie” utspelar sig några månader senare, då sovjetiska Röda armén belägrar staden.
Den regelbaserade världsordning vi en tid har levt i har varit baserad på ett löfte. Till offren, men också till varandra: Vi får aldrig glömma, och vi måste gemensamt komma överens om att det som skedde under Förintelsen aldrig får ske igen.
Det löftet är baserat på insikten om att det inte finns någon botten inom människan.
Om vi börjar glömma, om vi börjar rucka på reglerna och bryta de löften vi har gett, finns det inget naturligt stopp; ingen punkt där världen automatiskt vänder om och återgår till ett normaltillstånd igen.
Om det är Orgie en skakande och nödvändig påminnelse.
Lidköpings Bibliotek har ombetts att köpa in boken.
Och glöm aldrig SD:s nazistiska rötter, och glöm inte att Viktor Orbáns Ungern är SD:s favorit bland Europas stater.
Bengt Rahms blogg 