Författare: bengan

Det är många lidköpingsbor som skulle behöva gå med i Lidköpings Trädgårdsförening.

Den som vill förstå vad jag menar uppmanas att ta en promenad bland de nyare villorna ute i Sjölunda. Men det är inget för nervklena.

I dagens SvD går psykiatern Katrin Skogberg Wirén igenom tolv sanningar om bipolär sjukdom.

https://www.svd.se/a/Mo07nr/bipolar-sjukdom-psykiater-katrin-skogberg-wirsen-om-det-vi-vet

Hon är medförfattare till boken ”Uppochner” om bipolär sjukdom (Bonnier Fakta 2023). I den kommenterar hon Henrik Wahlströms erfarenheter av att sedan 15 år leva med typ 2.

Tidigare blogginlägg:

Ny handbok om bipolär sjukdom

Nu till sanningarna, hämtade ur artikeln i SvD:

1. För diagnosen bipolär typ 1 ska man minst en gång under sin livstid ha haft ett maniskt skov. I bipolär typ 2 har man en mildare form av uppvarvning – så kallade hypomanier – men depressionerna kan vara lika svåra. Den som är manisk tappar sjukdomsinsikten under sitt skov. Man kan inte sitta still, sover inte, tar mer risker, kan tappa verklighetskontakten och hamna i psykos.
2. Hypomani är en mildare uppvarvning – bipolär typ 2. Även under ett hypomant skov (bipolär typ 2) har man en förhöjd självbild, med obotlig optimism och entusiasm under en uppvarvning. Men man har kvar sjukdomsinsikten. En hypoman person kanske sover några timmar mindre än vanligt, medan en maniker inte sover alls, eller bara några få timmar.
3. Diagnosen bipolär sjukdom kan vara svår att ställa. Därför är det viktigt att tala med anhöriga.
4. Bipolär sjukdom kan blandas ihop med adhd. Samsjukligheten är hög och komplicerar diagnostiken, berättar Katrin Skogberg Wirén. Men vid bipolär sjukdom har man tydliga, stabila perioder då man mår bra.
5. Bipolär sjukdom är ärftlig. Om en förälder eller ett syskon har diagnosen är risken tio gånger högre att man insjuknar än annars, och ännu mer om båda föräldrarna är drabbade. Barnen kan ärva en sårbarhet, men alla utvecklar inte sjukdom.
6. Bipolär sjukdom debuterar när man är ung vuxen (snittåldern är 22-23 år) av utlösande faktor, i form av stark stress: sömnbrist och intag av alkohol, droger eller läkemedel eller starka känslor. Det gäller även positiva händelser som att få barn eller gifta sig. Ibland sker det utan någon synlig anledning.
7. Bästa behandlingen vid bipolär sjukdom. Med rätt medicinering kan man må bra och få ett liv som fungerar. Det handlar om att stabilisera svängningarna. Litium är ett förstahandsval för bipolär typ 1, ett grundämne som vi inte vet exakt vad det gör. En tredjedel mår bra med enbart litium, en tredjedel behöver tilläggsmedicin och för en tredjedel händer inget alls. 
8. Antidepressiv medicin kan orsaka mani hos bipolära. För bipolär typ 2 börjar behandlingen sällan med litium. Det finns nämligen risk för biverkningar på bland annat njurarna. Andra stämningsstabiliserande läkemedel som då kan komma ifråga är antiepileptika eller neuroleptika. För att dämpa depressiva skov används dock inte traditionella antidepressiva preparat i första hand. De ger inte så bra effekt vid bipolär sjukdom och kan även göra att patienten går från depression till mani – en så kallad ”switch”. Det kan låta tungt att använda neuroleptika mot depression, men det finns moderna varianter som inte ger så mycket kognitiva biverkningar.
9. Regelbunden livsstil ger mer stabilitet i bipolär sjukdom. Det är mycket viktigt att ha goda rutiner för sömn och aktiviteter, mat och motion. Och alltid måttligt med alkohol och droger.
10. ”Braining” och andra sätt att förebygga återfall hos bipolära. Braining är fysisk träning i grupp på mottagningen som motverkar depressioner, hjälper hjärnan att återhämta sig och att förebygga skov. Det är också viktigt att jobba med krisplaner i förebyggande syfte, att ha en plan att ta till innan man blir sjuk. Där ingår att göra en lista på vad som kan utlösa ett skov.
11. Självbehandling minskar risken för skov. Olika former av självbehandling är ett sätt att parera svängningarna och därmed kunna sätta in medicinen vid rätt tillfälle. Det kan minska antalet insjuknanden och därigenom även risken för kognitiva restsymtom.
12. Psykiaterns råd till dig som fått diagnosen bipolär sjukdom. Var inte rädd för att söka vård. Det finns bra vård att få. Med behandling blir man skovfri långa tider, många blir det resten av livet.

Det skadar aldrig med lite repetition.

För stadsträdgårdsmästare har almen historiskt varit ett drömträd eftersom den är en tuffing som tål det mesta ett träd utsätts för i stadsmiljö – vind, luftföroreningar, skugga och salt. Almen är en viktig värd för 250 arter som lavar, mossor och insekter. Uppskattningsvis 60 av dessa är så specialiserade att de inte kan leva utan almar.

Men nu har uppskattningsvis 95 procent av Europas stora almar strukit med i almsjuka. Skogsalm, lundalm och vresalm är alla tre akut hotade.

Wikipedia:

https://www.svd.se/a/GMEX9q/almsjuka-700-almar-ska-fallas-i-stockholm

Almsjuka orsakas av en svamp och sprids av en skalbagge, almsplintborren. Den flyger från träd till träd på våren för att äta på späda grenar i almens krona. När almsplintborrarna gnager överförs sporerna till det nya trädet. Vatten transporteras genom kärl i den yttersta årsringen på almen och här tar sig svampen in.

När trädet känner av svampens närvaro reagerar det kraftfullt med en överproduktion av celler som växer ut i kärlen och blockerar vattentransporten. Trädet överreagerar och stryper i princip sig själv. Dessvärre är svampen snabbare och har hunnit förbi innan kärlen korkats igen. Alla löv ovanför stoppet vissnar snabbt och ett stort träd kan dö på bara ett år.

I naturen smittas almar av almsjuka när de är 10–20 år. Först då lägger almsplintborren, som sprider almsjukesvampen, ägg i träden. Almen kommer alltså inte att utrotas helt, men istället för resliga skogsalmar på 25–30 meter kan buskage av sly och ungträd bli det som återstår.

Det finns ingen bot, däremot ett vaccin. En lösning med en infektion av en annan svag skadesvamp sprutas in. Då förbereds trädet och reagerar snabbare om den senare infekteras av almsjuka.

Genom korsningar med asiatiska almar har hybridalmar, som uppges vara resistenta, tagits fram och finns idag till försäljning. Sådana har på försök planterats, bland annat i Stockholm.

I Spanien har man arbetat med resistensforskning i över 30 år och hittat individer av lundalmar som verkar vara motståndskraftiga.

Klicka för att komma åt formas-r3-2022-almsjuka-och-askskottssjuka.pdf

Trots att almsjukan funnits i Europa ända sedan 1910-talet dröjde det fram till 1950-talet innan sjukdomen nådde Sverige. Till en början spreds sjukdomen ojämnt och relativt många träd överlevde eftersom det första angreppet orsakades av svampen Ophiostoma ulmi som leder till ett något mildare sjukdomsförlopp. Men 1979 identifierades den högvirulenta svampen Ophiostoma novum-ulmi i Skåne och då tog spridningen fart. Sjukdomen fanns snart i almens hela svenska utbredningsområde. Vissa almbestånd som har långt till andra almar klarade sig dock länge. Till Gotland kom almsjukan så sent som 2005.

Byggnaden ägs inte av kommunen, bara marken.

Men det tillfälliga bygglovet har gått ut under 2023 och kommunen har startat en tillsyn.

Dessutom är arrendeavtalet med kommunen uppsagt till våren 2024.

Så planen från kommunen är att få bort byggnaden så snart så möjligt.

En relativt kraftig jordbävning inträffade för tre kvart sedan, på bara 135 meters djup!!

Magman kan snart bli till lava!

Boken om Stasi och denna organisations vidriga verksamhet är redan utläst. En kompis och jag var i Östberlin 1974. Vi var naturligtvis avlyssnade på hotellrummet och med tanke på det vi yttrade om diktaturen kan vi vara glada att vi inte drabbades av nackskott.

Men nu till den bok jag dök på vid dagens besök på Biblo. Det är professor Christer Westerdahl i Trondheim som har skrivit den och han ägnar en stor del av boken åt Västergötland. Och flera kapitel väcker mitt intresse!!

Jag lär få anledning att återkomma till bokens innehåll!

Om Båtdokgruppen: https://batdok.com

Har självömkande män med rinnande näsa en poäng, finns ”man cold”?

https://www.svd.se/a/rl6opm/man-cold-svenska-forskare-ger-sjalvomkande-man-med-snuva-ratt

Ett av många populära memes på temat män och förkylningar just nu: ”Under en förlossning är smärtan så stor att en kvinna nästan kan föreställa sig vad en man känner när han har feber”. https://www.mediesprak.fi/memes-ar-mem-pa-svenska

Att skämta om hur förkylda män tenderar att beklaga sig har länge varit tacksamt. Men har tanken att män skulle drabbas hårdare än kvinnor någon vetenskaplig grund?

Tillgängliga data tyder på att det inte finns vetenskaplig grund för att män med milda förkylnings­symptom skulle vara mer benägna att definiera sig som sjuka jämfört med kvinnor med samma symptom.

Men om mansförkylning definieras som att män de facto som grupp betraktat får mer allvarliga symtom av luftväginfektioner talar vetenskapen för detta.

Det finns två biologiska faktorer som gör att immunförsvaret kan skilja sig beroende på vårt biologiska kön:

En är våra könshormoner.  Medan östrogen, det könshormon som kvinnor har mer av, har en stimulerande effekt på immunförsvaret har det manliga könshormonet testosteron i stället en immundämpande effekt.

Den andra faktorn är våra kromosomer. Kvinnor har två X-kromosomer och män en X-kromosom och en Y-kromosom, och många gener som påverkar immunförsvaret finns i X-kromosomer. En del av dessa gener tenderar att stängas av hos kvinnor enligt ett slumpmässigt schema. Men några av dessa gener undkommer denna inaktivering, vilket innebär att en kvinna kan ha dubbelt så många aktiva immungener jämfört med en man som bara har en X-kromosom. Detta gör att kvinnor kan få ett starkare immunförsvar. Dessutom verkar kvinnor med sina två X-kromosomer ha mer av ett protein som är viktigt för funktionen hos så kallade NK-celler, som är i frontlinjen för vårt immunförsvar.

Några har oförklarligt ramlat från hotellfönster, klippor, båtar och balkonger. Andra har förgiftats, skjutits ihjäl eller påstås ha begått självmord.

Så många framträdande (och samtidigt Putinkritiska!!) ryssar har dött under mystiska omständigheter att ett begrepp har skapats: ”plötsligt ryskt dödssyndrom”.

En rysk general och hans hustru har nu hittats döda i sängen i sitt hem. Det är ett i raden av oförklarliga dödsfall i Ryssland som gör att mystiken tätnar. Minst 27 personer har gått en oklar död till mötes sedan Ukrainakriget startade.

https://www.svd.se/a/69a4Xz/nytt-mystiskt-dodsfall-i-ryssland-nummer-27-sedan-invasionen

Första kapitlet handlar om en dotter som anmäler sin egen far. Han kom att avrättas med giljotin, flitigt använd redan under Tredje riket. I dödsattesten angavs dödsorsaken som hjärtinfarkt.