Författare: bengan

Det finns mycket som tyder på det. Och i det här fallet handlar det om den kinesiska busstillverkaren BYD.

Lämpliga länkar:

https://sverigesradio.se/artikel/tillverkning-av-elbussar-i-kina-kopplas-till-overgrepp

Rapport: Tvångsarbete och usla arbetsförhållanden bakom kinesiska elbussar

Kinesiskt när Borås och Lidköping får elbussar

Man kan undra om det är i Regionens hus i Skövde beslutet har fattats. Troligen förhåller det sig så. Och om jag inte misstar mig har de ansvariga i byråkratborgen sett till att Skövde har fått elbussar av märket Volvo.

Det blir ungefär som att jämföra 2,5 miljardersakuten på Kolossen i Ryd med den tilltänkta närakuten i Lidköping. Volvo eller BYD… Skövdemaffian ligger bakom.

Det bör tilläggas att de BYD-bussar som rullar i Lidköping är av synnerligen dålig kvalitet. Det märker vi som verkligen reser kollektivt. Ibland fylls elbussen till och med av avgaser. De kommer från det dieselaggregat som slår till när batterierna inte klarar av att värma passagerarutrymmet.

Och det busschaufförerna har att säga om bussarna (och om Nobina som ansvarar för driften) är inte lämpligt att sätta på pränt.

Just idag har det gått åtta år sedan min far gick ur tiden.

Jag gör en djupdykning i hans gamla album.

På det ena fotot syns min far tillsammans med mor Anna och på det andra tillsammans med fader Gunnar.

Nitratrika livsmedel som rödbetsjuice och gröna bladgrönsaker (som spenat, ruccola och sallad) bidrar till att bilda kväveoxid i kroppen och har länge ansetts bra för blodkärlen och hälsan. 

Nu har forskare vid Karolinska institutet visat att nitratrik mat också tycks kunna halvera skadeverkningarna efter en hjärtinfarkt genom att stimulera de röda blodkropparnas syretillförsel till hjärtmuskeln.

https://www.svd.se/a/zEKrj4/spenat-och-ruccola-kan-minska-skador-vid-hjartinfarkt-enligt-studie

Sedan tidigare har nitratrika grönsaker kopplats samman med goda effekter på kroppens kärl. När vi åldras avtar kroppens egen produktion av kväveoxid som motverkar kärlstelhet och högt blodtryck. Samtidigt gynnas syreupptagnings­förmågan i lungorna vilket ökar prestationsförmågan.

Nitrat är ett kvävehaltigt ämne som finns naturligt i gröna bladväxter som till exempel spenat, sallad och ruccola. Även rödbetor, rädisor, mangold och salladskål innehåller höga halter.

Rödbetsjuice och babyspenat är viktiga ingredienser i vårt kosthåll!

De hatar tåg lika mycket som baptistpastorn hatar homosexuella. (Se föregående blogginlägg).

NLT har frågat företrädare för olika församlingar om de viger homosexuella. Två av nio svarar entydigt ja på den frågan.

Ett av de samfund som svarar nej är Baptistkyrkan. Där jämställer man homosexuella med tjuvar och mördare!!!

Ett tidigare blogginlägg idag handlade om frågan: Är världen vi lever i enbart en datorsimulering? Dvs att ingenting är på riktigt.

Isåfall kan säkert buggar dyka upp. Evert är uppenbarligen en sådan.

Visserligen är inte muslimerna anhängare av samkönade äktenskap men det sjukhus-imamen har att anföra är rena himmelriket jämfört med baptistens gudsfrånvända attityd mot homosexuella:

”Det finns inte en enda muslimsk församling som avfärdar någon som kommer till församlingen. Det är en sak att vi inte viger samkönade par men en annan hur vi bemöter de som söker oss. Vi omfamnar dessa personer. Varje person är guds gåva oavsett vilken grupp man tillhör.”

Lever vi i en simulation? Nick Bostroms simuleringsargument

Den svenska filosofen Nick Bostrom (egentligen Niklas Boström) hävdar att världen vi lever i enbart är en datorsimulering, och därmed att ingenting är på riktigt.

Frågan som återstår är om vi bör leta efter sanningen. Kanske stängs simulationen ner om vi får reda på den och kanske kommer människan må bättre utan vetskapen om att vi faktiskt bara är ett datorprogram. Exempelvis skulle somliga kanske sluta bry sig om sina medmänniskor med kunskap som denna, “vi är ju ändå inte på riktigt”. Varför bry sig om att följa lagar, normer och leva moraliskt om inget av ens värld existerar i verkligheten?

Den som först påpekade möjligheten att vår existens ”bara” utgörs av ett datorprogram var astronomen Peter Nilsson. Bloggaren läste hans böcker i början av 90-talet. Om han minns rätt var det i Stjärnvägar som Peter Nilsson kom in på detta.

Henrik Ennart skriver om detta i SvD:

https://www.svd.se/a/kErmJB/jarnbrist-motverkas-med-hydrotermisk-mat-och-nyttigare-mjol

En relativt enkel process gör att järn och zink och andra mineraler i spann­mål blir biologiskt till­gängligt för våra kroppar.

Järnbrist kan orsaka fysisk och mental utmattning med symtom som trötthet, yrsel och huvudvärk. Järnbrist han även förknippats med nedstämdhet och andra symtom på depression. Järnbrist hos barn kan medföra en kognitiv nedsättning som i värsta fall kan bli kvarvarande även senare i livet.

Uppfinningen ser ut att knäcka en av de svåraste nötterna vid över­gången till växt­baserade livs­medel, och slår undan ett av de viktigaste hälso­argumenten för att fortsätta äta kött: att köttet ger oss järn i mängder som växter inte kan matcha.

Bakgrunden är att människan har väldigt svårt för att ta upp mineraler direkt från spannmål.

Fröerna är noga med att inte dela med sig av sina mineraler, som ska sparas till den dag de kan gro och föra sitt eget släkte vidare. Ett ämne som heter fytat binder ihop fosfor och andra mineraler så starkt i en så stor och komplicerad molekyl att den inte kan tas upp i våra tarmar.

När fröet börjar gro frigörs ett enzym som kallas fytas som löser upp bindningen. Då blir mineralerna tillgängliga även för oss.

För att frigöra mineraler ur fröer har våra förfäder genom årtusenden använt metoder som groddning, mältning, blötläggning, fermentering, surdegsjäsning, stampning eller rostning. Sådan behandling gör att våra kroppar kan ta upp mer av fröets mineraler.

Den nya hydrotermiska processen som testas vid Torsåker gård bygger vidare på gamla traditioner och kombinerar tempererad blötläggning med mjölksyra.

Med den hydrotermiska metoden är siktet inställt på minst 90 procents reduktion av fytinsyran i råg, korn och vete. Biotillgängligheten av mineraler ökar då många gånger om!!

Och argumentet att behöva äta kött för att få i sig järn, zink och andra mineraler faller platt till marken.

Klarar du det ordet borde du ha alla rätt på dagens Högskoleprov (orddelen).

Vi har känt det i flera år, men det är som att det har blivit värre på senare tid.

Vad säger andra lidköpingsbor? Och vad är orsaken? Kan det bero på att färskvattenintaget vid Blänkås ligger för nära Lidans utlopp i Vänern? (Lidan avvattnar stora arealer jordbruksmark, med allt vad det för med sig).

Hur stor betydelse har den giftbemängda industrimarken väster och öster om Lidans utlopp? Påverkas vattenkvaliteten av läckage från den stora Kartåstippen? Har skövlingen av Kartåsskogen någon inverkan?

Finns det risk för ohälsa hos befolkningen?

Enligt kommunen gör det inte det: ”Vi har tagit många prover på vattnet vid dessa problem och vattnet är tjänligt och helt ok att dricka ur hälso-perspektiv, sen är det beklagligt att det smakar illa och vi vet om att det inte är trevligt. Problemet brukar avta senare under hösten när vattentemperaturen blir kallare. Dricksvatten är ett livsmedel och precis som med andra livsmedel behöver det vara färskt. Därför är det viktigt att spola för att få riktigt kallt vatten som representerar vattnet från ledningsnätet i gatan. Beroende på hur ledningarna i huset är dragna kan det ta några minuter (i vissa fall upp till 10 min). Om man inte vill spola länge varje gång rekommenderar vi att man häller upp vatten i en kanna och har det i kylskåpet.”

Men framförallt: Vad kan man göra åt den dåliga smaken/lukten? Blir vattnet fräschare om vattenintaget flyttas 7-8 km längre ut i Kinneviken?

Svart pil: Vattenintaget vid Blänkås

Svarta ringar: Kraftigt förorenad industrimark

Rödrutigt område: soptipp, skogsskövling, motorbana

Falköping, Skara och Skövde har inga sjöar, men de har ett alldeles utmärkt dricksvatten – som kommer från Vättern.

Barkarbykatten Greenie har fått för sig att det är mig han skall vända sig till när hungern sätter åt – och hungrig är han nästan jämt. Erland, som är absorberad av sitt fotbollspelande (via mobilen eller ute i trädgården), törs han inte besvära.

Rubriken kommer från fransmannen Charles Baudelaire. Och jag tänker att om Greenie inte får sin mat ögonaböj är mina dagar snart räknade.