Livsstilen är viktigare än livet denna ohållbara livsstil hotar

Människan har skaffat sig en livsstil med vissa bekvämligheter och vanor som hon ogärna gör avkall på, hur pressande den smygande krisen än tycks vara. Livsstilen blir viktigare än det liv som hotas.

När allt kommer omkring, hur akut skulle inte krisen behöva bli innan vi avsade oss rätten att köra bil?

Det kan också vara svårt att föreställa sig hur bråttom det är med en åtgärd och hur omfattande krisen riskerar att bli om den inte sätts in. ”Det händer inte här” är en naturlig reflex.

Det är många tecken som tyder på att det håller på att gå åt helvete vad gäller livet här på Jorden. Värmerekord slås på löpande band, skogar brinner, torka slår ut skördarna, dödsbringande virusvarianter sprider sig, världshaven kokar, exploateringen av naturen är bortom all rim och reson, osv, osv.

Men väldigt få bryr sig. Vräkiga hus står på önskelistan, liksom flera bilar i hushållet, därtill husvagn, husbil, sommarhus, motorbåt, jetski, pool, flygresor kors och tvärs – ja allt detta och mycket, mycket mer.

Särskilt män tycks inbilla sig att bara de innehar en ”ren” elbil kan de tillåta sig att konsumera och flyga och fara helt obegränsat. Men tänk bara på alla de naturresurser, all den miljöförstöring och all den energi som går åt för att producera en elbil.

En planet som är beboelig – det tycks äga en ringa lockelse på folkflertalet. Man kan undra varför.

Det går fort utför nu, väldigt fort.

Ord och inga visor om riskerna med alkoholintag

Alkoholen är ett område där näringsrekommendationerna vållat debatt under våren då de varit ute på remiss. NNR:s egna vetenskapliga expertis hade föreslagit en maxgräns motsvarande knappt två glas vin om dagen.

Nu slår NNR fast att det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion – och det står att alla ”bör undvika alkoholintag”. Om man ändå vill dricka, ska intaget vara ”väldigt lågt”.

Alkoholen är som en ”toxisk substans” som påverkar alla organ i kroppen. Även små mängder är kopplade till negativa hälsoeffekter såsom ökad risk för cancer i bland annat bröst.

Tidigare budskap att ett par glas vin i veckan skulle vara bra för hjärta och kärl är överspelade.

Länk till artikeln om de nya näringsråden:

https://www.svd.se/a/3EeMod/nya-rad-at-annu-mindre-kott-och-undvik-alkohol

I Eddornas skapelseberättelse täljer Oden den första mannen ur en ask, och den första kvinnan ur en alm.

Enligt Eddan har människan asken och almen att tacka för sin existens.

Boken ”När almen tystnar” har redan varit på tapeten här i bloggen, men det är först nu som läsningen av boken har påbörjats.


Asken och almen kommer inte att utrotas från Jordens yta, men träden kommer aldrig mer att hinna bli lika stora och höga som fordomdags (40 meter). Redan när träden är 15 – 20 år kommer de att duka under (och då är de kanske max 10 meter höga). Men de hinner sätta nya frön innan de dör.

Och redan nu finns det ett visst utbud av resistenta, men mindre anslående, almhybrider. De smyckar redan parker och gator lite varstans i världen,

Hemkommen från jugendsalongerna

I den ena salongen kan man inte se sig mätt på Ålleberg


Kurorten råkade ut för en allvarlig brand för några år sedan. Brandskyddet har nu högsta prioritet, men det är inte speciellt klokt att placera värmeljus alldeles inpå en uppsättning med plastblommor (här har jag flyttat ljusen längre bort från blommorna).

På fotot i bakgrunden (det med automobilen) kan man skymta Gustaf V och hans stränga blick när han anländer till Kurorten. ”Har de koll på brandskyddet”, tycks majestätet undra


Några foton med figurer från anno dazumal


Här satt en gång i tiden Albert Engström, Verner von Heidenstam och Erik Axel Karlfeldt, begrundande tillvaron. Han som sitter där nu tycks varken veta om han är hemkommen eller bortkommen.

Mössebergs kurort ståtar med en livboj

Även i sjöfattiga Falköping går det att hitta en och annan livboj, särskilt om man är på SPA-vistelse.


Och badmästare Arvid (han som har gett namn åt restaurangen på Kurorten) är en riktig baddare på att laga gös.


Trerätters middag, övernattning och SPA – vi är så tacksamma att vi har fått detta exklusiva paket i gåva!!


Och parken med alla sina byggnader är en kulturhistorisk hit!

Sill-Greths metod är rena hälsobomben


Den arbetskamrat vi kallar Sill-Greth har rätt. Hon brukade trycka i mig ägg och sill på frukostrasten, vare sig jag ville eller inte.

Klimakteriepodden berättar att Sill-Greths metod är rena hälsobomben:

https://podcasts.apple.com/se/podcast/284-energif%C3%B6rs%C3%B6rjning-stabilt-blodsocker-med-ewa-meurk/id1273800363?i=1000615086569

Minimera intag av fikabröd, godis och processad mat

Ät inte under 12 timmar, från tidig kväll till morgon. Det sämsta målet är det vid 10-tiden på kvällen. Det skall gå tre timmar från dagens sista måltid fram till dess att man går och lägger sig.

Börja alltid dagen med proteinrik mat, typ ägg och sill. Det leder till att hungersuget minskar.

Ät tre (max fyra) fiberrika måltider per dag.” Riktig mat!” Räkna inte kalorier.

Tänk inte i termer av dieter. Ät näringsriktigt.

Rör dig en kvart efter varje måltid

Rör dig regelbundet. Det är bättre att gå 200 meter till lokalbussen än 20 meter till bilen. Min hemkommun är dessvärre ett skräckexempel vad gäller bilberoende människor.

En pigg och frisk kropp vill röra på sig.

Högt blodsocker leder till att blodkärlen inflammeras, ungefär som om kärlen rispas sönder inifrån. Till kärlskadorna söker sig det onda kolesterolet. Infarkten väntar runt hörnet.

Norra Skåne hade igår en artikel om fetman i den nordöstra delen av landskapet. I Bromölla är 2 av 3 invånare feta. De behöver nog lyssna på podden.

1920-talets paraffinnäsa


https://www.svd.se/a/xgyb1B/paraffinnasan-var-20-talets-botoxlappar

Trots att det finns välkända risker med skönhetsoperationer fortsätter människor att genomgå dem. Rumpoperationen ”Brazilian butt lift” är en av de mest riskfyllda och det finns flera kända dödsfall till följd av operationen som trots det är efterfrågad. Men även mindre ingrepp kan få oönskade konsekvenser. Fillers som bland annat används för att ändra formen på läppar, kindben eller hakor kan innebära risker om behandlingen inte utförs på ett korrekt sätt. Injektioner som går fel kan resultera i skador som vävnadsdöd eller långvarig förlamning.

Under 1900-talets första decennierna gavs paraffininjektioner, något som kan beskrivas som dåtidens botox eller fillers. Men det fanns stora risker med dessa insprutningar. En tid efter injektionen stelnade nämligen paraffinet och bildade klumpar under huden. Andra komplikationer kunde vara blindhet, inflammation, blodproppar och nekros. 

Ett nutida skräckexempel är så kallat ”duckface” – där läpparna förstorats så mycket att utseendet liknas vid en anka.

Skönhetsingreppens svenska historia visar oss att det finns en kontinuitet i skönhetsidealens starka påverkan. Människor har i över 100 år varit beredda att korrigera sina utseenden med hjälp av mer eller mindre kirurgiska ingrepp trots välkända risker. Skillnaden mellan 20-talet och i dag är det större utbudet och de lägre priserna.

Vi lever i ett absurt land

Eller vad sägs om en 81 sidor lång riskutredning inför upprustningen av Järpås stationshus.

Anledningen till att huset inte rivs är kulturhistoriskt (och det är jättebra), men det får inte användas som bostad och de som väntar på tågen lär få fortsätta att göra det i Västtrafiks välventilerade kurer.

Men ändå genomför några av våra många onyttiga byråkrater denna massiva utredning.

En lätt elstöt kan leda till en kovändning


Länk till artikeln i DN:

https://www.dn.se/sverige/gronbete-utan-stangsel-ny-teknik-ersatter-herden/

Fakta om tekniken:

Djuret bär ett halsband som avger ett ljud som successivt ökar i frekvens när djuret närmar sig den virtuella gränsen (gps-linjen). Ljudet signalerar till djuret att det närmar sig gränsen för det tillåtna betesområdet. Om djuret går tillbaka till betesfållan upphör ljudsignalen. Om djuret fortsätter fram till den virtuella gränslinjen får det en lätt elstöt från halsbandet. Den elektriska stöten från halsbandet (0,2 Joule och 1,5 kV) är mycket svagare än de elstötar ett djur får vid beröring av ett vanligt elstängsel (5 Joules och 7 kV). När djuren lärt sig tekniken reagerar de enbart på ljudsignalen och får inga stötar.

Om djuret passerar det virtuella stängslet och stannar utanför den virtuella hagen slås systemet av efter 3 pulser, och ett meddelande skickas ut om att djuret har rymt. Gps-funktionen fortsätter att fungera så att det ska gå att hitta djuret, även om det är utanför den virtuella hagen. När djuret återvänder till hagen slås systemet automatiskt på igen. Djuret får ingen signal eller stöt när det rör sig tillbaka till hagen.

Transpondern håller sitt batteri laddat själv med hjälp av solceller.

Källor: WWF, RISE, SLU