Författare: bengan

Den stinsen bodde granne med mina föräldrar i närmare 50 år. När jag muckade, och lämnade luckan på T2 för gott, fick jag skjuts av honom i hans gamla Bubbla från Skövde C till villaområdet uppe på vackra Bestorp i Falköping.

Stinsen (Trafikområdeschef var den officiella titeln) är borta sedan flera år, likaså min far som ansvarade för lokstationen. Även den andre grannen, han som hade ansvaret för kontaktledningarna och strömförsörjningen till banan, är hädangången.

Morgonstunden med Arlas youghurt är förbi för chalmersprofessorn. Från att ha haft ett mjölkpaket helt i papp övergår Arla nu till varianten med koldioxidalstrande plast i hela överdelen.

Det där med omvärdskunskap är tydligen inte Arlas bästa gren. Men enligt professorn finns det fortfarande mejerier som är med i tiden.

Gör som professorn. Byt mejeri!

Tänk när man kunde gå till mejeriet i Axvall eller Sätuna med en rostfri kruka och få den påfylld. Då var det varken någon transport- eller förpackningskostnad som belastade priset och miljön.

Och tänk att få känna den ljuvliga doften av ost och andra mejeriprodukter inne i den lilla butiken. Den upplevelsen går inte att köpa för pengar.

Kvällspostens nyhet slog ned som en bomb. Hells Angels och islamister har hand om säkerhetskontrollen och andra viktiga funktioner på Arlanda.

Sverige torde vara ett av ytterst få länder i Världen där inkompetens är en merit. Hur kan annars något sådant som det Kvällsposten beskriver få förekomma utan att omedelbara åtgärder vidtages?

I bästa fall blir det en utredning som är klar om sisådär fem år.

Man kan anta att både tåget och Kastrup får fler resenärer med anledning av avslöjandet. Rysk roulette och flygverksamhet är ingen bra kombination

 

 

En kompis hade fått tips av en annan kompis om ett TV-program om rysligheter på Ingas Café. Vi brukar aldrig titta på dylika program. Att försöka få kontakt med andevärlden skall man passa sig för, det gäller speciellt för ömtåliga själar.

Själv håller jag mig till den kristna guden. Att säga att jag tror på Gud är kanske att säga för mycket, men jag hoppas.

Vi satte oss i soffan,  Anne, vår ena dotter och jag och fick till slut igång programmet via TV4 Play.

Vi tyckte nog inte att det som beskrevs var så särskilt rysligt. Flera av de saker som det berättades om borde kunna ha haft helt naturliga orsaker, alternativt utgjort någon form av hjärnspöken.

Reklamen slapp vi inte men vi kunde vrida på huvudet under tiden och åse en fantastisk fullmåne. Det märkliga var att när reklamen var slut gick det inte att se vidare på programmet.

Vi gav programmet en chans till. Men då hände precis samma sak. Efter första reklamavbrottet kom det upp informationom om tekniskt fel, var vänlig försök senare.

Man skulle kanske kunna ta hit programledaren för ”Det okända” och föreslå ett särskilt program om det vi fick uppleva den här kvällen när månen höll oss sällskap och avbrotten avlöste varandra.

Men istället för övernaturliga ruskigheter tror/hoppas jag att det var Gud som ville förskona oss från TV4-programmet ”Det okända”.

Jag vill verkligen inte förringa det de medverkande säger sig ha upplevt. Det de har erfarit måste  man ha full respekt för. Men jag är ändå glad att tittandet för vår del avbröts. Det var faktiskt hög tid att gå och lägga sig. Väderleksrapporten 21.50 stod för dörren och den avnjuts bäst i horisontalläge.

Rapporten lovade fint väder, utan tendenser till molnskuggor. Antagligen blir det en och annan mardröm när sömnen väl infinner sig. Men det är gott att vakna upp och inse att det hemska bara var en dröm, och absolut inget annat.

 

 

Vi har våra tre barnbarn från USA på besök.

Och Svea, Saga och Selma stortrivs verkligen i Gamla Svedala.

 

Där vill HSB låta uppföra ett antal hus med bostadsrätter, mitt i detta av höga natur- och kulturvärden präglade område. Det aktuella kvarteret benämns Liden 2:4. Vi själva bor i Fliten, kvarteret ovanför.

Det finns 2 olika förslag. Jag har valt att enbart visa bilder från förslag 1. Det andra förslaget kan man ta del av i den detaljplan som är ute på remiss. Förslag 2 gillar vi inte eftersom byggnaderna då kommer på tok för nära Gamla Läckövägen. Dessutom  skulle husen skymma delar av vår fantastiska utsikt.

Om möjligheten att se Mösseberg, 4,5 mil bort, kommer att kvarstå är en öppen fråga. Risken för skymd sikt upp mot Falbygden finns med båda förslagen. Förmodligen skulle en invändning från undertecknad avseende denna aspekt få ansvariga att undra om denne har drabbats av tomtar på loftet.

Här är länken: https://lidkoping.se/boende-och-miljo/planer-och-program-for-byggnation/pagaende-planarbete/

 

 

 

…och ej medelst våldsgärningar.

Vi får hoppas att den som stjäl lagboken gör det i syfte att använda den som uppbyggelselitteratur.

Jag ser att den går på 2809 riksdaler hos både Bokus och Adlibris. Fast egentligen borde alla medborgare få den gratis, ungefär som telefonkatalogen förr i tiden.

Skövdedelen av denna kunde jag i stort sett utan och innan. Kartorna över centralorterna var särskilt intressanta. På den tiden visste varenda unge att gudsförgätna hålor som Vara och Götene inte är några städer. Den kunskapen är det dåligt med, ett drygt halvsekel senare.

Katalogen låg ute på mormors utedass. I motsats till lagboken blev den allt tunnare och tunnare.  De riktnummerområden som först försvann ner genom mugghålet var de om Grästorp och Nossebro. Folk därifrån ville man inte gärna ge sig i lag med. Sidorna om metropolen Falköping sparades däremot i det längsta.

Från Sveriges Radio:

I perioder läser jag böcker på löpande band. Det har varit en längre sådan period nu, ända sedan i somras.

Det är som att läsbehovet stegras när tillvaron på något sätt har ställts på ända. Läsandet blir en form av terapi. Aristoteles lär redan på 300-talet f.kr. ha talat om litteraturen som läkande kraft.

Den senaste påbörjade boken är definitivt den bästa under denna läsperiod, boken jag fick i julklapp av min äldsta dotter. Titeln är ”Mig äger ingen”, författare Åsa Linderborg.

Åsa Linderborgs berättar om uppväxten med sin pappa, härdare vid Metallverken i Västerås. Om klasstillhörighet, manlighet och utanförskap. Om alkoholens makt och en dotters vånda.

Många har säkert redan läst den. Den som inte har gjort det rekommenderas att följa mitt exempel. Det är många som redan har deltagit i hyllningskören.