Café Naomi i Hässleholm serverar alldeles utsökt goda libanesiska rätter.
Mångkultur är aldrig fel.



Café Naomi i Hässleholm serverar alldeles utsökt goda libanesiska rätter.
Mångkultur är aldrig fel.



Och vem får inte det när ett så fasansfullt parti röner framgång i den svenska valmanskåren.
Klipp ur Norra Skåne:

Bläddra i boken från ”Forum för levande historia” (länk nedan). Den som efter att ha gjort detta ändå tänker lägga sin röst på det otäcka bruna partiet vill jag inte längre ha till vän. Så Det så!
Klicka för att komma åt om-detta-ma-ni-beratta-svenska_0.pdf
Isak och farfar har spelat boll idag, med både händer och fötter.

I juni, mitt under den värsta värmeböljan, asfalterades den lilla vägen ut mot Tormestorp. Det var bitvis tjocka lager och asfaltkanten var inte att leka med för ovarsamma bilister.
Nästan omedelbart började asfalten att blöda och det uppstod en hel del gropar och andra skador. Under sommaren har asfalten varit kraftigt sandad men när jag cyklade ut mot Tormestorp idag fick jag se att det hade blivit bakläxa och hela sträckan var åter nyasfalterad, även denna gång med uppåt 10 cm tjock asfalt på sina håll. Beläggningsarbetet pågick fortfarande och jag passade på att dokumentera resultatet där maskinerna gått fram.
Det har varit hett även idag och efter kl 19.00 var det fortfarande 22 grader utomhus. Om asfalten åter skall börja blöda är ännu oklart men att det rör sig om ett svartarbete visar bilderna med all önskvärd tydlighet.


Bloggaren och hans hustru brukar åka med Västtrafiks Seniorkort ner till Nässjö. Den resan kostar 171 kr.
Om de hade behövt åka med vanlig kontoladdning hade priset blivit 198 kr.
Den av Västtrafik så hyllade och gynnade ToGo-appen är ingen höjdare. För nämnda sträcka blir priset 224 riksdaler.
Dyrast är Resplus – dvs att man väljer alternativet att köpa biljett hela vägen från Lidköping ner till Hässleholm. Då kostar Västtrafikdelen 234 kr. Fördelen är den att man är garanterad att komma fram, och det utan extra kostnad, vid försening. De röda priserna gäller sista minuten andra klass:


Men det finns en riktigt bra poäng. Bloggaren reser oftast gratis på SJ-delen av resan. SJ PRIO-poäng är inte alls särskilt dumt. Lidköping – Hässleholm 171 kr. Ett pris i en klass för sig!
Norra Skåne har en bra artikel som belyser de allvaliga konsekvenserna för bl.a. Göingeåsen, Matterödsåsen och Hovdalaområdet.

Har man läst Samrådsunderlaget (se länk) blir man helt förskräckt): https://www.trafikverket.se/contentassets/1f30a7dc220d4a5bb4ed5183889f8351/hm_lu_samradsunderlag_20180831.pdf
Bloggaren älskar verkligen att åka tåg men satsningar bör i första hand gå ut på att rusta upp och bygga ut befintligt järnvägsnät. Fyra spår mellan Malmö och Hässleholm är en självklarhet liksom mellan Göteborg och Alingsås. Men de nya spåren bör endast byggas för 250 km/h och med sedvanlig teknik, dvs helsvetsad räls på betongslipers.
Att de nya spåren inte skall dras fram i och förstöra jungfruelig natur borde även miljöpartisten och ordföranden i Riksdagens trafikutskott Karin Svensson Smith begripa. Och så himla bråttom behöver varken hon eller vi andra ha. Men däremot vill vi komma fram i tid. För det behöver vi satsa många miljarder på befintligt järnvägsnät.
Och med en upphottning av de stora stambanorna till 250 km/h borde man kunna åka mellan Stockholm och Malmö på dryga tre timmar och mellan Stockholm och Göteborg på 2 och en halv timma. Det räcker gott och väl för att skrota inrikesflyget på de sträckorna. Samtidigt kan bloggarens älskade Göingeås klara sig från de förfärliga ingrepp som en höghastighetsbana skulle medföra.
Tilläggas kan är att när bloggaren når Skåne med tåget strax efter lunch idag skall han företa en cykeltur till Tormestorp och Göingeåsen. Underbarare natur får man leta länge efter.
När bloggaren väntar på lokalbussen (som är första delen på Skåneresan) blir han vittne till ett tråkigt fenomen.
Busshållplatsen är belägen utanför en skola. Ett pärlband av bilar rullar fram. Den ena eleven efter den andra släpps av av förment snälla föräldrar.
Det liknar nästan alla taxibilar som lämnar av passagerare vid Stockholm C.
Men hur snällt är det egentligen att curla sönder sina barn? Mår inte barnen betydligt bättre, både psykiskt och fysiskt, av en promenad eller en cykeltur. Och hur mår miljön av alla dessa avgasstinkande dieselbilar?
Desstom är ju alla sådana fordon en säkerhetsrisk för de barn som rör på sig och som skall korsa gatorna.
Det är dags att växa upp. Då menar jag inte barnen utan de föräldrar som visar prov på grav omognad genom detta meningslösa skjutsande.
Tilläggas kan att bloggaren aldrig skutsades till de skolor han gick i under uppväxten. Det berodde inte på att familjen saknade bil fram till att han började gymnasiet. Orsaken var helt enkelt den att hans föräldrar var vuxna sin uppgift.


Men däremot har ideologin kapsejsat hos det stora styrande partiet. Var finns visionerna och de gröna tankarna?
Jag ser bara ännu mer av asfalt och skövlad skog.
Kommunledningens stora motorintresse och minimala engagemang för seriöst menad hållbarhet gör att bloggaren väljer ett annat partis valsedel i kommunvalet.
Det påståendet är fast förankrat i verkligheten och totalt oomkullrunkeligt.
Ett skepp kommer lastat.
Men undrar vad den där Niklas har i sina tankar. Tjockolja? Röken ser allt annat än hälsosam ut – och den där ålakråkan förmörkar faktiskt himlen ännu mer.



De båda korvätarna ser ju ut som rena mafiosos!