Författare: bengan

När man är kattvakt i Limhamn i augusti kan man råka hamna på Malmöfestivalen.

Karl X Gustav vakade över spektaklet, han som såg till att Skåne blev svenskt.

PEG var en besvikelse. Och lomhörd blev jag. Desto roligare var det att träffa Luma och Elisabeth😊

Efter att ha badat med ett av våra barnbarn vid Skogshyddan tror jag mig ha drabbats av badklåda.

Hela inre delen av Kinneviken är överfull av kanadagäss. De är avkomlingar till de individer som togs till Sverige och Kalmarsund 1927, av fågelskådaren Bengt Berg. Han är även känd för för sitt samröre med Nazityskland😡 (och han skulle säkert ha gillat Jimmie Åkesson och hans hemska bruna anhang).

Badklåda orsakas av så kallade cerkarier, ett av larvstadierna hos en inälvsmask som orsakar ”fågelbilharzia”, där framför allt sjöfåglar är huvudvärd och vissa sötvattenssnäckor är mellanvärd.

Cerkarierna är små och inte synliga för blotta ögat. De simmar fritt i ytvattnet. De kan ”av misstag” angripa en badande människa i stället för en fågel och tränga in någon millimeter i huden, där de dock dör relativt snabbt. 

Inom något dygn kan cerkarierna ge upphov till kliande blåsor, som kan påminna om myggbett. Dessa utslag brukar finnas kvar i minst en vecka.

Men med hydrocortison och en och annan Loratadin går det att bemästra klådan.

Den som inte vill drabbas av badklåda bör säga nej till allt badande vid Framnäs, Villa och Skogshyddan. Det är säkert bättre vatten vid Furuhälls badstege. Men där finns ingen livboj🫢

En stor del av svenskarnas ohälsa och vårdbehov kan kopplas till rökning, osunda matvanor, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, stress och sömnproblem.

Länk till artikeln i SvD: https://www.svd.se/a/Gy3dmV/ohalsosamma-levnadsvanor-skordar-tusentals-liv-i-sverige?utm_source=iosapp&utm_medium=share

Redan 2007 rekommenderade Världshälso­organisationen att världens länder skulle anta nationella planer för att bekämpa fetma, som pekats ut som det dominerande hotet mot den globala hälsan. Sverige är ett av de länder som ännu inte följt uppmaningen om att anta en sådan handlingsplan.

Det finns ett tydligt engagemang i folkhälsofrågor både inom regeringen och oppositionen. Men när det kommer till kritan vill ingen ta ansvaret.

Man kan kalla det för ”nån annan-ismen”. Det är inte regeringen, inte Folkhälsomyndigheten, inte sjukvården, inte Livsmedelsverket.

Inom trafiken läggs stor energi på en eftersträvansvärd nollvision. Samtidigt accepteras ohälsosamma levnadsvanor som skördar tusentals liv.

Från att en gång i tiden ha legat i fram­kant med hälso­arbete, som antirök­kampanjer har Sverige fått se sig omsprunget av sina nordiska grannländer.

Mat­vanorna har för­ändrats till det sämre och den fysiska aktiviteten har inte ökat. Unga är mer stillasittande än tidigare.

Enligt Folkhälsomyndigheten är minst 51 procent av svenskarna i åldrarna 16–84 år överviktiga eller feta. Ökningen är störst bland de unga vuxna, 16–29 år. Allt fler drabbas också av sjukdom och det kryper ner i åldrarna.

Ofta är det samma grupper i samhället som har problem med övervikt och fetma som har högre konsumtion av alkohol, rökning och fysisk inaktivitet.

Vi lever det liv vi lever och vill inte ändra livsstil. När vi upptäcker ohälsan är det för sent och det är då vi hamnar i sjukvården.

Bloggaren: Men det finns självklart saker vi kan göra på egen hand, som att äta mycket frukt och grönt, skippa all form av skräpmat – inkl söta drycker, endast använda bilen på vitalindikation – för att istället cykla och promenera – antingen hela vägen till målet eller till en lämpligt belägen hållplats för kollektivtrafiken, samt att äta godis med måtta – högst 100 gram/vecka. Och skippa det där med alkoholen. Den gör dig bara dummare än vad du är.

Och tänk på att knäckebröd är livets bröd😊

https://digitaltmuseum.se/021017226908/okull

Eller till Margreteholm, för att bada i Stråken.

https://digitaltmuseum.se/021018084198/margreteholm-hallplats-falkoping-jonkoping

Givetvis har bloggaren gjort bådadera!

När denne var i 6-årsåldern fick han för sig att han skulle ”promenera” tvärs över Ökullsjön, något som vuxna släktingar lyckades avstyra – om än i sista stund

Endast mycket angelägna uppdrag kan få oss att besöka Göteborg. Ett sådant kan vara att se till så att ett par av våra barnbarn hamnar på rätt tåg.

Och det gjorde dom❤️

När Malmötåget hade rullat iväg gav vi oss ut på stan. Men för att få lugn och ro i denna så stökiga och kaotiska stad styrde vi strax kosan mot den så stillsamma och trivsamma Trädgårdsföreningen.

Den här informationen delgavs vi på Kinnekulletåget (se nedan). Det var inte alla som brydde sig om budskapet.

Men höll skapligt tyst gjorde faktiskt de som uppehöll sig i Trädgårdsföreningen, ja till och med de akrobater som stod på händerna utanför Palmhuset😊🌴

Av en tillfällighet läste frilansjournalisten Charlotte Boström den amerikanske historikern Timothy Snyders bok ”Om tyranni”, som innehåller 20 lektioner för att motverka fascism. Lektion tolv: ta ögonkontakt med dina medmänniskor och säg ”hej”.

Länk till artikeln i SvD Kultur: https://www.svd.se/a/OobkME/socialt-experiment-borjade-saga-hej-till-framlingar

I Sverige hejar vi som bekant inte på okända. Undantaget i skogen och på landsbygden; vetskapen om att man snabbt får traska vidare gör det hanterbart.

I Luleå pratar lokalbor ”så pass lite med varandra att ordet ’hej’ har ersatts med en kraftig inandning.

Flyktiga kontakter (som att säga hej) är en form av anknytning. Från neurovetenskaplig forskning vet vi att det är ett medfött behov hos människan och ingenting vi intalar oss att vi gillar, säger Carolien Rieffe, psykologi­professor och forskare vid universitetet i Leiden.

Weak ties, heter det på forskarspråk, dvs svaga band (ytliga kontakter).

De som ofta säger ”hej” eller ”tack” till främlingar är mer tillfreds med tillvaron än andra. Personer med många flyktiga kontakter mår bättre än andra. Om du hejar eller småpratar med andra bidrar du – kanske inte helt oväntat – till att folk känner sig mindre ensamma och mer delaktiga i samhället. Det stärker den sociala sammanhållningen. Bland äldre kan ytliga kontakter till och med minska risken för depression.

Flera studier visar att vi själva tror att vi är sämre på att kallprata än den vi har framför oss. Bäst att snabbt titta ner i telefonen i stället, får vi för oss. Å andra sidan har forskare i en studie från Harvard och Yale påvisat att främlingar ofta uppskattar att vi tar kontakt trots att vi själva inte inser det.

Men det räcker inte att bara heja kors och tvärs för att vårt medfödda behov av anknytning ska tillgodoses. Kontaktförsöken måste bekräftas av motparten.  Efter ett obesvarat hej eller en undvikande blick känner vi direkt ett obehag. Vi har blivit avvisade. Du behöver få ett hej och ett leende tillbaka för att uppleva den där samhörigheten.

Tveka ändå inte att säga hej. Nästa gång kan det vara du som har en skitdag, men en skitdag som blir lite mindre rutten för att någon faktiskt vågar säga hej till dig.

Världen håller andan i väntan på hur Iran ska agera efter att Hamasledaren Ismail Haniya dödats i Teheran.

Hämtat ur Klara von Gegerfelts artikel i SvD: https://www.svd.se/a/4B3gL9/militarkallor-iran-kan-attackera-pa-mandag

Rouzbeh Parsi är forskare och programchef för Mellanösternprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

I Västvärlden har vi en tendens att utgå från att Israel är en demokrati och följaktligen kommer dess ledande politiker att vilja undvika krig. Det antagandet köper inte Rouzbeh Parsi. Mordet på Haniyeh var en provokation från Benjamin Netanyahus sida.

Netanyahus politiska överlevnad bygger på att de här olika konflikterna fortgår. Därför att ögonblicket som de är över kommer även landets politiska ledning att behöva svara på varför Hamas attack den sjunde oktober överhuvudtaget kunde hända.

Han säger att det kan vara nyttigt att tänka på ledarna i Israel, Iran och i det Iranska revolutionsgardet som tonårskillar på en skolgård.

För dem handlar det om att ständigt tuffa upp sig gentemot varandra och de gör det med enorma risker. Och de är alltid övertygade om att de själva är bäst på att hantera riskerna.

Det är ett problem, enligt Rouzbeh Parsi. Han menar att man kan applicera det som inom internationella relationsforskningen kallas för ”brinkmanship” på skolgårdskillarna.

En part ökar trycket mot sin motpart, till och från, för att testa om de vågar ta nästa steg, och så vidare.

Det finns ingen amerikansk president som skulle kunna säga nej till att stödja Israel om landet är under attack, säger Rouzbeh Parsi.

Därför försöker Iran att svara tillräckligt hårt för att demonstrera sin avskräckningsförmåga – men samtidigt tillräckligt mjukt för att Israel inte ska kunna använda Irans svar som anledning att dra in USA i ett krig mot Iran.

Det här är en väldigt svår kalkyl och minsta misstag kan få oanade konsekvenser.

Rouzbeh Parsi tar en raketattack mot en militär anläggning som exempel på ett möjligt svar från Iran. Om en raket skulle slå ner i ett bostadsområde och av misstag döda civila istället för militär personal skulle det kunna skapa en möjlighet för att Benjamin Netanyahu att starta krig mot Iran.

Varför dröjer Iran med svaret?
Om man svarar direkt när man blir attackerad gör man det på motståndarens villkor. Man kan därför försöka ta kontroll över situationsdynamiken genom att inte svara direkt, säger Rouzbeh Parsi.

Rent strategiskt har Iran egentligen råd att bida sin tid och låta konflikten fortgå på en lägre nivå som utifrån deras perspektiv ändå är hanterbar.

Men det mest rationella alternativet vinner inte alltid i en policydiskussion. Irans ledning måste ta flera andra faktorer i beaktande. Liksom tonårskillarna på skolgården kan det som lönar sig på lång sikt kosta för mycket att göra just här och nu.

Kattvakterna ägnar sig åt spel, avancerad matlagning och åskspaning.