Den esoteriska världen är för mig obegriplig. Jag tillhör uppenbarligen inte de invigda. Därför har det blivit paus i läsningen av ”Det esoteriska Sverige”.

Större nöje finner jag i ”Hey Dolly” där Amanda Svensson skildrar ungdomens ångest med ett osedvanligt glatt humör. Hon beskriver i grunden destruktiva tillstånd på ett envist sätt som nästan blir sunt. Dolly raljerar, men aldrig utan empati. Svensson gör sin hjältinna ytligt pladdrig på det allra djupaste sättet.
Det finns en ny bok av Amanda Svensson som verkar bra, ”Själens telegraf”.
Boken påstås vara en vindlande roman om kärlek och hemligheter – och att försöka hitta förståelse för det obegripliga”
När väl den boken är läst kan det måhända vara dags att återgå till ”Det estoteriska Sverige”. I bästa fall kan det obegripliga ha blivit mer begripligt.


















