Nästa pandemi kan komma att orsakas av ett paramyxovirus

Med stor sannolikhet behöver vi inte oroa oss (ur pandemisynpunkt!) för de pneumonier som för närvarande drabbar främst barn i nordöstra Kina, Syd-Korea och ev även i Vietnam. Det finns inte mycket som talar för att det rör sig om en ny pandemi, utan om en ansamling av vanliga infektionssjukdomar som hör årstiden till. T.ex. Mycoplasma. WHO forsätter dock med att pressa kinesiska myndigheter på mer information. Att fler länder än Kina nu har drabbats är ett observandum.

Men det finns ett antal virusgrupper som har potential att skapa pandemier. Paramyxo­virusen, fortsatt förbisedda, står redo att starta nästa – som kan bli extremt dödlig, varnar forskare.

https://www.svd.se/a/ono1bK/the-atlantic-orsakar-paramyxovirus-nasta-pandemi

Liksom influensavirus och coronavirus kan paramyxo­virus sprida sig med luften, ibland väldigt snabbt. Så har varit fallet med mässling, ett paramyxovirus som är det mest smittsamma viruset bland människor på den här planeten.

Det är faktiskt mycket möjligt att världen snart kan möta ett nytt paramyxovirus som är både väldigt smittsamt och extremt dödligt, vilket vore ett ”fullständigt katastrofalt” scenario som vida kan överstiga dödstalen i alla epidemier i mannaminne.

Wikipedia:


Världshälsoorganisationen WHO lyfter fram nipahviruset (ett paramyxovirus) och dess nära släktingar som några av sina högprioterade patogener.

På senare år har forskare börjat förstå att immunitet mot paramyxoviruset påssjuka, som man trodde var ganska långverkande och robust, avtar under de första decennierna efter en vaccination.  Rubulavirus, en undergrupp av paramyxovirus som inkluderar påsjuka – är bland de potentiella pandemiorsaker som oroar allra mest.

Nästa pandemi behöver inte nödvändigtvis orsakas av ett paramyxovirus, inte ens av ett influensa­virus eller ett coronavirus. Men den kommer med stor sannolikhet att starta som de flesta kända pandemier har gjort – med spridning från djur, i de delar av världen där människan invaderat vilda habitat.

Riv plåstret!

Det anser Johan Lindén, chef för Strategisk Förvaltning på HSB Stockholm. Bostadsrättsföreningarna i landet står inför mycket stora utmaningar, med avgiftshöjningar som ser ut att bli större än någonsin.

Johan Lindén: Vi ser tecken på att man väljer att ”fega ur”, av rädsla för att medlemmarna inte ska klara av avgiftshöjningen. Många föreningar väljer således att inte höja avgiften, och skjuter på nödvändiga underhåll. Det är helt fel strategi. Det enda man gör då är att skjuta på kostnaderna. Vårt primära råd till föreningar är att riva plåstret, det finns ingen anledning att vänta.

https://www.svd.se/a/jl5m5z/ingen-hojning-av-styrrantan-nu-vantar-hojning-av-manadsavgifter

Om Johan Lindén har rätt är svårt att säga. Orden väger tungt i båda vågskålarna.

Vi är inte lika stora i käften som fordomdags

Människans mun har krympt i alarmerande takt på bara några generationer. Nu varnar forskare för konsekvenserna. Och denna ”pandemi” med krympta käkar förbryllar forskare.

https://www.svd.se/a/4o45wR/manniskans-krympta-kakar-oroar-forskare-varlden-over

Dagens samhälle serverar fett, socker och salt i ohälsosamma kombinationer. Men vår moderna diet rymmer en stor paradox: Midjemåttet exploderar, samtidigt som verktyget för att tugga alla godsakerna, våra munnar, krymper.

Utvecklingen får forskare över hela världen att reagera. Allt fler tror att fenomenet kan få stora konsekvenser för vår hälsa.

Barn som inte har exponerats för en västerländsk livsstil och diet hade ”breda attraktiva ansikten, breda tandbågar med vackra raka tänder och ingen tandröta.

På medeltiden fanns det inte särskilt många sneda tänder eller stora bettfel. Det såg bra ut fram till den industriella revolutionen. Sedan har det rasat utför.

Så hur kan det komma sig att vi på rekordtid har fått väsentligt mindre plats i munnen?

Genom hela vår historia har våra barn ammats fram tills de är 3–4 år. Under den här perioden blev de långsamt introducerade för hård ”vuxenmat”. Barnet har då fått suga, använda tungan aktivt, samtidigt som de lärde sig att tugga fast föda tidigt.

I dag har 60 procent slutat amma innan barnet har fyllt ett år. Det här sammanfaller precis med när vi började få mindre plats i munhålan.

Napp och tumsugning påverkar bettutvecklingen på så så sätt att man får en smalare tandbåge i överkäken.

Amning kan hindra barn från att utveckla långvariga sugvanor.

Tuggning stimulerar breddväxten i käkarna och leder till bredare tandbågar och bättre utrymme.

Barn som har fått gröt och välling till 3–4 års ålder har generellt smalare tandbågar.

Konsekvenser kopplade till våra krympande munnar:

Estetiska: Smalare ansikte, underutvecklade käkar och skeva tänder.

Munandning: Bristande bredd i käkpartiet och att käken har skjutits framåt leder till platsbrist i svalget, något som påverkar vår benägenhet att andas vanemässigt genom näsan. Och det som är allvarligast: Munandning är något som ger mer sömnapné!

Dagens PS. Okänd lunginflammation drabbar många barn i norra Kina

Världshälsoorganisationen, WHO, begär att få detaljerad information om en ökning av luftvägsinfektion och lunginflammation som sprider sig bland barn i norra Kina, det rapporterar Fortune.

https://worldhealthorganizationdepartmentofcommunications.cmail19.com/t/d-e-vhduio-ijjyihdltl-y/

https://fortune.com/well/2023/11/22/china-pneumonia-respiratory-illness-clusters-world-health-organization-requests-information/

Det språk som används liknar det som användes i ett meddelande den 5 januari 2020, innan covid-19-pandemin började.

https://www.dagensps.se/life-science/who-undersoker-lunginflammation-bland-barn-i-kina

Men vi får hoppas och tro att det som sägs i den här kommentaren stämmer:

En förening med stora utmaningar

Det är många lidköpingsbor som skulle behöva gå med i Lidköpings Trädgårdsförening.

Den som vill förstå vad jag menar uppmanas att ta en promenad bland de nyare villorna ute i Sjölunda. Men det är inget för nervklena.

Tolv sanningar om bipolär sjukdom

I dagens SvD går psykiatern Katrin Skogberg Wirén igenom tolv sanningar om bipolär sjukdom.

https://www.svd.se/a/Mo07nr/bipolar-sjukdom-psykiater-katrin-skogberg-wirsen-om-det-vi-vet

Hon är medförfattare till boken ”Uppochner” om bipolär sjukdom (Bonnier Fakta 2023). I den kommenterar hon Henrik Wahlströms erfarenheter av att sedan 15 år leva med typ 2.

Tidigare blogginlägg:

Ny handbok om bipolär sjukdom

Nu till sanningarna, hämtade ur artikeln i SvD:

  1. För diagnosen bipolär typ 1 ska man minst en gång under sin livstid ha haft ett maniskt skov. I bipolär typ 2 har man en mildare form av uppvarvning – så kallade hypomanier – men depressionerna kan vara lika svåra. Den som är manisk tappar sjukdomsinsikten under sitt skov. Man kan inte sitta still, sover inte, tar mer risker, kan tappa verklighetskontakten och hamna i psykos.
  2. Hypomani är en mildare uppvarvning – bipolär typ 2. Även under ett hypomant skov (bipolär typ 2) har man en förhöjd självbild, med obotlig optimism och entusiasm under en uppvarvning. Men man har kvar sjukdomsinsikten. En hypoman person kanske sover några timmar mindre än vanligt, medan en maniker inte sover alls, eller bara några få timmar.
  3. Diagnosen bipolär sjukdom kan vara svår att ställa. Därför är det viktigt att tala med anhöriga.
  4. Bipolär sjukdom kan blandas ihop med adhd. Samsjukligheten är hög och komplicerar diagnostiken, berättar Katrin Skogberg Wirén. Men vid bipolär sjukdom har man tydliga, stabila perioder då man mår bra.
  5. Bipolär sjukdom är ärftlig. Om en förälder eller ett syskon har diagnosen är risken tio gånger högre att man insjuknar än annars, och ännu mer om båda föräldrarna är drabbade. Barnen kan ärva en sårbarhet, men alla utvecklar inte sjukdom.
  6. Bipolär sjukdom debuterar när man är ung vuxen (snittåldern är 22-23 år) av utlösande faktor, i form av stark stress: sömnbrist och intag av alkohol, droger eller läkemedel eller starka känslor. Det gäller även positiva händelser som att få barn eller gifta sig. Ibland sker det utan någon synlig anledning.
  7. Bästa behandlingen vid bipolär sjukdom. Med rätt medicinering kan man må bra och få ett liv som fungerar. Det handlar om att stabilisera svängningarna. Litium är ett förstahandsval för bipolär typ 1, ett grundämne som vi inte vet exakt vad det gör. En tredjedel mår bra med enbart litium, en tredjedel behöver tilläggsmedicin och för en tredjedel händer inget alls. 
  8. Antidepressiv medicin kan orsaka mani hos bipolära. För bipolär typ 2 börjar behandlingen sällan med litium. Det finns nämligen risk för biverkningar på bland annat njurarna. Andra stämningsstabiliserande läkemedel som då kan komma ifråga är antiepileptika eller neuroleptika. För att dämpa depressiva skov används dock inte traditionella antidepressiva preparat i första hand. De ger inte så bra effekt vid bipolär sjukdom och kan även göra att patienten går från depression till mani – en så kallad ”switch”. Det kan låta tungt att använda neuroleptika mot depression, men det finns moderna varianter som inte ger så mycket kognitiva biverkningar.
  9. Regelbunden livsstil ger mer stabilitet i bipolär sjukdom. Det är mycket viktigt att ha goda rutiner för sömn och aktiviteter, mat och motion. Och alltid måttligt med alkohol och droger.
  10. ”Braining” och andra sätt att förebygga återfall hos bipolära. Braining är fysisk träning i grupp på mottagningen som motverkar depressioner, hjälper hjärnan att återhämta sig och att förebygga skov. Det är också viktigt att jobba med krisplaner i förebyggande syfte, att ha en plan att ta till innan man blir sjuk. Där ingår att göra en lista på vad som kan utlösa ett skov.
  11. Självbehandling minskar risken för skov. Olika former av självbehandling är ett sätt att parera svängningarna och därmed kunna sätta in medicinen vid rätt tillfälle. Det kan minska antalet insjuknanden och därigenom även risken för kognitiva restsymtom.
  12. Psykiaterns råd till dig som fått diagnosen bipolär sjukdom. Var inte rädd för att söka vård. Det finns bra vård att få. Med behandling blir man skovfri långa tider, många blir det resten av livet.

Almsjukan

Det skadar aldrig med lite repetition.

För stadsträdgårdsmästare har almen historiskt varit ett drömträd eftersom den är en tuffing som tål det mesta ett träd utsätts för i stadsmiljö – vind, luftföroreningar, skugga och salt. Almen är en viktig värd för 250 arter som lavar, mossor och insekter. Uppskattningsvis 60 av dessa är så specialiserade att de inte kan leva utan almar.

Men nu har uppskattningsvis 95 procent av Europas stora almar strukit med i almsjuka. Skogsalm, lundalm och vresalm är alla tre akut hotade.

Wikipedia:

https://www.svd.se/a/GMEX9q/almsjuka-700-almar-ska-fallas-i-stockholm

Almsjuka orsakas av en svamp och sprids av en skalbagge, almsplintborren. Den flyger från träd till träd på våren för att äta på späda grenar i almens krona. När almsplintborrarna gnager överförs sporerna till det nya trädet. Vatten transporteras genom kärl i den yttersta årsringen på almen och här tar sig svampen in.

När trädet känner av svampens närvaro reagerar det kraftfullt med en överproduktion av celler som växer ut i kärlen och blockerar vattentransporten. Trädet överreagerar och stryper i princip sig själv. Dessvärre är svampen snabbare och har hunnit förbi innan kärlen korkats igen. Alla löv ovanför stoppet vissnar snabbt och ett stort träd kan dö på bara ett år.

I naturen smittas almar av almsjuka när de är 10–20 år. Först då lägger almsplintborren, som sprider almsjukesvampen, ägg i träden. Almen kommer alltså inte att utrotas helt, men istället för resliga skogsalmar på 25–30 meter kan buskage av sly och ungträd bli det som återstår.

Det finns ingen bot, däremot ett vaccin. En lösning med en infektion av en annan svag skadesvamp sprutas in. Då förbereds trädet och reagerar snabbare om den senare infekteras av almsjuka.

Genom korsningar med asiatiska almar har hybridalmar, som uppges vara resistenta, tagits fram och finns idag till försäljning. Sådana har på försök planterats, bland annat i Stockholm.

I Spanien har man arbetat med resistensforskning i över 30 år och hittat individer av lundalmar som verkar vara motståndskraftiga.

Klicka för att komma åt formas-r3-2022-almsjuka-och-askskottssjuka.pdf

Trots att almsjukan funnits i Europa ända sedan 1910-talet dröjde det fram till 1950-talet innan sjukdomen nådde Sverige. Till en början spreds sjukdomen ojämnt och relativt många träd överlevde eftersom det första angreppet orsakades av svampen Ophiostoma ulmi som leder till ett något mildare sjukdomsförlopp. Men 1979 identifierades den högvirulenta svampen Ophiostoma novum-ulmi i Skåne och då tog spridningen fart. Sjukdomen fanns snart i almens hela svenska utbredningsområde. Vissa almbestånd som har långt till andra almar klarade sig dock länge. Till Gotland kom almsjukan så sent som 2005.