Höstsöndagsrundan

Söndagens Höstrunda inleddes i Holmestadstrakten. I Svenstorps by var prästen Clas Bjerkander verksam under andra halvan av 1700-talet. Han hade studerat för Linné, hade ett otroligt naturintresse och fick en svamp och en insekt uppkallad efter sig. 1778 blev han invald i Vetenskapsakademien. Huset vi besökte var dock från 1840. Bjerkanders prästgård låg mitt över vägen, men är borta sedan länge. Kerstin Ekmans bok om Clas Bjerkander kan verkligen rekommenderas!


Hos MijaMaria målare fick vi lära oss grunderna i fönsterrenovering.

Kinne-Vedums 1100-talskyrka är en av landets bäst bevarade medeltidskyrkor, och är väl värd ett besök.


Nere i Råbäcks hamn fick vi tillfälle att samtala med bebyggelseantikvarie Anna Lokrantz, som slog ett slag för Byggnadsvårdsföreningen och dess utmärkta tidskrift. Anna och hennes man har en intressant podd om Kinnekulle. Avsnitten går att hitta om man söker på Lokrantz Kulturmiljö. Inne i Stenhuggeriet fick vi ta del av något som benämns Bryta Ljud 2025 – Kultur i Platåbergslandskapet. På hamnplanen var en svart husvagn uppställd. Där inne kunde man samtala med en gestaltpraktiker om vår plats i världen. Där tordes vi inte gå in😊

På hemvägen såg vi fronten, den som varslar om omedelbart förestående höstrusk.

Du är inte här. Vafalls? Men det är ju precis det vi är!!

Utanför ena annexet till Kollängens Tingshus möttes vi av budskapet ”Du är inte här”. Men det är vi ju alltid när det är Vår- eller Höstrunda!!



Den som vill äta gott bör inte missa Olof Månsgårdens skafferi i Kestad, och när man ändå är i de krokarna kan man passa på att kika in i Fullösas fantastiska 1100-talskyrka – med unika vägg- och takmålningar. En av de båda kvinnor som var på besök i kyrkan samtidigt som oss gick plötsligt upp på läktaren, drog igång orgeln och spelade så att det ekade mellan valven. Det visade sig att hon hade ett förflutet som kantor i Fullösa kyrka!😇

Husan på Hellekis

Idag ringde husan på Hellekis säteri, dvs vår f.d. granne Karin som tillsammans med svägerskan Ingrid medverkade i Lokrantz Kulturmiljös senaste poddavsnitt.

Karin har fått till sig att många har lyssnat på deras berättelse om arbetet på säteriet, och det är ju verkligen kul att höra

https://www.lokrantzkulturmiljo.se/avsnitt-12—husa-pa-hellekis

Den som ännu inte har lyssnat, passa på att göra det. Och det finns ytterligare 11 poddavsnitt att ta del av.

https://www.lokrantzkulturmiljo.se/podcast

Dessutom medverkar Kollängens tingshus och Lokrantz kulturmiljö i den stundande helgens Höstrunda

Grynkorvens vänner

Jag hade fått för mig att det är grynkorvens dag idag, dvs Grynkorvens vänners främsta högtidsdag. Men den infaller inte förrän den 16:e oktober.

Nu spelar det ingen roll, det blir grynkorv ändå denna den 11:e september. Det tror jag inte att vännerna har några invändningar mot.

Skaraborgs nationalrätt:

Årskort Guld

När jag gick omkring i trädgården i Hasslösa och räfsade gräs ringde det på mobilen. Okänt nummer, men jag kände på mig att det här är något viktigt så jag svarade på direkten.

Det visade sig att det var Jan-Erik Kaiser som var på tråden, dvs Årskort Guld, Sveriges kanske flitigaste tågresenär. Det kändes nästan som om kungen (eller Der Kaiser) hade ringt!!

Så här såg det ut när Jan-Erik bytte tåg i Skövde 2018:

Anledningen till att Jan-Erik ringde var att han ville prata om en gemensam vän som har gått bort. Det blev ett långt och på alla sätt givande samtal, ett samtal som utmynnade i ett fint känslomässigt avslut avseende vår bortgångne vän.

Rök steg ur anknäbb

Egentligen är undertecknad en stor vän av all kollektivtrafik, på spår, väg och understundom även på vatten.

Men som två tidigare inlägg (igår och i förrgår) har visat finns det många brister. Och när man är på gnällhumör är det lika bra att påtala ytterligare ett problem.

När jag väntade på bussen till Hålvägen igår befann det sig ett ungt par på samma hållplats. Hon (med de trutande läpparna) stod och rökte mitt bland andra passagerare.

När vi blev tvungna att byta buss vid Änghagen återupptogs rökandet.

Råd till den som hamnar mitt i röken på en hållplats: Gör som en anka. Uppträd lugnt på ytan, men paddla utav bara helvete därunder. Att säga ifrån kan vara förenat med livsfara.

En lite mer humoristisk händelse från gårdagen: Det kom fram en man som undrade om Skövdebussen går via Götene. Ja så en kvinna som skulle vidare med Stockholmståget i Skövde.

Undrar vilket tåg den aktuella kvinnan hamnade på i Skövde. Kan hon ha klivit av i Floby och trott att Gästis var Operakällaren?

Johansens bilruter

När jag var på väg till Resecentrum med lokalbussen fick jag syn på en annan typ av blå buss, i höjd med Meken:

Jag tänkte att äntligen har CarGlass fått en konkurrent. Det tjatas ju om detta CarGlass så man blir tokig.

Och jag som tog körkort 1970 har aldrig behövt byta en bilruta!!

Min resa skulle fortsätta med buss 200 till Hålvägen (och därefter en promenad på 10 min fram till gräsklipparen i Hasslösa kyrkby).

Men det var fel på bussen. Vi passagerare fick istället invänta vändande 200-buss från Skövde. Den kom rätt snart och vi rullade iväg. När vi kom till Skararondellen vände plötsligt bussen och åkte in till Änghagen. De som skulle vidare med tåg i Skövde såg rätt chockade ut.

Busschauffören sa absolut ingenting men vi begrep att något var galet med fordonet (och att busschauffören inte kunde svenska). Så vi masade oss av och gick över vägen till den hållplats varifrån bussarna mot Skara/Skövde avgår. Det dök upp en 600-buss. Vi försökte fråga om vi kunde hänga med och undrade om chauffören kunde tänka sig att stanna även på mindre hållplatser, typ Hålvägen. Men inte heller han var bevandrad i svenska språket.

Efter en stund kom det en fungerande 200-buss och efter någon mil kunde jag kliva av vid Hålvägen.

Johansens bussar (eller bilruter) fra Norge hade fått rycka in om ännu en 200-buss hade kraschat! Det torde vara glasklart!!

Efter gräsklippningen blev det hajk med Hasslösascouterna. Vi hamnade inne i skogen, rätt nära vägen mot Skövde. De enda älgar vi såg var två scouter (de äldre benämns tydligen älgar). Men älgflugor fanns det gott om.

När Elin kom från jobbet i Skövde berättade hon att hon hade sett en havererad Västtrafikbuss stående vid vägkanten mellan Skara och Skövde.

Det torde vara uppenbart att Nobina inte mäktar med att sköta sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Allra, allra vä(r)sttrafik

Idag väntade vi på bussen mot Sjölunda vid Framnäs C. Den är alltid försenad, och har varit så sedan tidtabellsskiftet i juni. Förseningen varierar mellan 10 och 20 minuter, detta till stort förtret för väntande resenärer.

Idag hamnade förseningen på 18 minuter för bussen med avgång 11.02.
Då hann jag med att chatta med Västtrafik.

Här finns resultatet till allmän beskådan:

Men det var ju jag som skulle invänta svar, och så snoppades chatten plötsligt av!!

Bussen lär vi få fortsätta att vänta på även i fortsättningen, oavsett om klagomålet nådde fram till överordnad eller inte.

Mox fuge, longe recede, tarde redi

Vad är värst, pest eller kolera? Ingetdera, för värst är Robert F Kennedy. Han utgör ett hot för miljoner och åter miljoner människors liv.

I USA får det nog bli rubriken som gäller för den som vill rädda livhanken när farsoten slår till nästa gång.

Det var läkaren Galenos i det antika Rom som yttrade orden ”mox fuge, longe recede, tarde redi”, dvs ”fly snart, långt bort, återkom sent”.

Kennedy kanske vill att befolkningen skall göra som vid en prästvigning i Uppsala domkyrka under den svåra pest som hade drabbat Sverige 1710 – låta fylla lokaler med kraftig rök, rök som skulle kunna skydda mot ” den onda luft som man vid den tiden trodde spred sjukdomar, dvs de miasmatiska ångorna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Miasmateorin

Mitt förslag: Testa att röka ut den där Kennedy ur USA:s hälsodepartement. Kennedy skulle ”mox fuge”, och sedan skulle vi aldrig mer se röken av den helidiotiske karln😂

Getingar i Broby, dagsvärmare i Hasslösa

Idag hade Ida ordnat med höstmarknad i sitt helmysiga café i Brobys gamla skola. Besökarna (liksom getingarna) var många till antalet.

Hösten behöver sina ljuspunkter😊

Efter Broby hamnade vi i Hasslösa. Där fick vi syn på något bland blommorna som nästan kan förväxlas med en kolibri, dvs en större dagsvärmare. Så här tar den sig ut:

https://fb.watch/BZwo-hOP3i/?fs=e

https://www.gnesta.se/kulturfritid/fritidochidrott/naturtips/naturtips/annuflygersommarenskolibrier.5.3cb7908f1832d696dd4b2e62.html