Bengt Rahms blogg

Dvs en befolkning som inte klarar att umgås utan alkohol

Fotot är taget från lokalbussen. Därav aningen suddigt:

DN har en alldeles utmärkt artikel om grupp A-streptokocker, förkortat GAS.

https://www.dn.se/sverige/darfor-kan-vanliga-streptokocker-bli-sa-farliga/

I sällsynta fall kan bakterien producera ett gift och invadera kroppen på ställen som annars är sterila. Den blir invasiv (iGAS), vilket kan resultera i att bakterien tar sig in i blodbanorna där den kan orsaka sepsis (blodförgiftning), som är ett livshotande tillstånd.

Bakterien kan också invadera vävnader och där orsaka svåra mjukdelsinfektioner. I dessa fall brukar bakterien kallas för mördarbakterier.

Aktiviteten hos ett enzym hos bakterien och varianter av en viss gen hos oss människor påverkar risken att drabbas av svår sjukdom.

Infektionen kan ge upphov till halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber, som tidigare var en fruktad barnsjukdom. I sällsynta fall kan smittan också leda till invasiv sjukdom med blodförgiftning (sepsis) som följd. Då insjuknar den drabbade mycket akut med snabbt stigande temperatur, påverkat allmäntillstånd och så småningom sänkt medvetandegrad. Resultatet kan bli en septisk chock med kraftigt blodtrycksfall och organsvikt som följd.

Vid mjukdelsinfektioner är symtomen kraftig lokal muskelsmärta. Tillståndet kallas för nekrotiserande fasciit, eftersom muskelvävnaden faller sönder, vilket kräver snabb kirurgisk behandling. Både blodförgiftning och nekrotiserande fasciit är livshotande sjukdomstillstånd.

Exakt varför antalet fall har ökat vet man inte, men pandemin tros vara en förklaring. Under pandemin umgicks vi inte lika mycket med varandra, men i takt med att samhället öppnades upp har kontakterna, och därmed smittotillfällena, återigen ökat.

Hämtat från svd.se

Den som får ett sådant hagel i huvudet kanske fattar att det är allvar nu, ett blodigt sådant.

Det fullständigt haglar nyheter om klimatförändringarna.

Men vad gör då svenskarna åt detta? Jo de känner sig ”säkra” och löser sista minuten-flygbiljetter till apokalypsens Rhodos.

Vi befinner oss i absolut sista minuten – för stora delar av livet på planeten.

Under en promenad i Limhamn hittade jag en växt som är misstänkt lik ett gudaträd:

Deras rötter kan t.ex. skada ledningar, husgrunder och gatubeläggningar.

https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2021-06-22-Alla-Malmos-gudatrad-maste-fallas.html

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/eu-listade-etablerade-arter/gudatrad/

https://artfakta.se/artinformation/taxa/Ailanthus%20altissima-222201/detaljer?lang=sv

Några rubriker ur morgondagens SvD – och från kvällens svd.se:

Hämtat ur en enda tidning (SvD) onsdag kväll.

Som väl är tycks tidningens ledarsida (mörkblå) inte längre ge utrymme åt den danske klimatförnekaren Björn Lomborg. Kan han ha drabbats av värmeslag??

Ett snabbtåg hade kört mot rött ljus inne på Alvestas stationsområde. Det ledde till att även vårt tåg försenades – och att vi missade anslutningen i Nässjö.

Men då passade vi på att ta en titt på vad Nässjö har att erbjuda. Vad sägs t.ex. om stadshuset från 1914:

Kolskyffeln skymtar bakom Anne. Här ses en del av konstverket:

Om Nässjös betydelse i utvandrarsammanhang:

Utvandrarna lyste med sin frånvaro, men invandrarna var desto fler🙂, måhända till förtret för de bruna.

En renoverad skyffel: https://digitaltmuseum.se/021028627460/kolskyffel

https://bookaboat.se/guide/

Sommarskuggan var efterhängsen men när vi kom ut Ribban-bryggan for den sin kos och vi kunde äta våra Mums-Mums i lugn och ro.

Gardiner används av den som har något att dölja.

https://www.svd.se/a/onlPBK/tornedalens-laestadianer-skildras-i-nina-varumos-bilder

Det laestadianska livsidealet är stillsamt och enkelt och de estetiska utsvävningarna få. Hemmet pryds av tavlor med bibliska motiv eller bibelord. Tv-apparater förekommer inte. Musik, bio och teater är otillåtet.

Många av de kännetecknande inslagen är klassiskt frikyrkliga: reaktionen mot 1800-talets omfattande alkoholmissbruk som startskott, en betoning på den personliga omvändelsen, en oskriven regelbok där världens nöjen ses som synd.

Laestadianer som vill åka Vasaloppet anmäler sig till öppna spåret; att tävla är att vända sig mot världen och bort från trons väg.

Kvinnliga predikanter förekommer inte, däremot kan kvinnor vara tolkar (till finska eller svenska).

De laestadianska kvinnorna bär inte smycken. Vid gudstjänsten har de en huvudduk, huivi.

När rörelsen bildades på 1800-talet präglades den av karismatiska och utlevelsefulla predikanter. Lars Levi Laestadius var själv en salvelsefull talare med hett temperament. Bönhusen fylldes av dans, tungotal och extas. 

Tidigt blev den en splittrad gemenskap, uppdelad i väst- och östlaestadianer. Det är de sistnämnda som Nina Varumo skildrar. De är koncentrerade till Tornedalen och Österbotten och utgör den jämförelsevis mer liberala inriktningen. Ännu en gren finns på trädet: den gammellaestadianska, med störst utbredning i Finland. Det är de gammellaestadianska som har kvar synen på gardinerna, såsom varande djävulens kalsonger.

På utställningen ”I väntan på himmelriket” visas Nina Varumos bilder som utforskar den tornedalska laestadianismen. Utställningen innehåller fotografier från Haparanda, Kuttainen, Karesuando, Pajala, Sattajärvi och Gammelstad och pågår till och med 1 oktober på Västerbottens museum.

I Väntan på Himmelriket

https://www.ninavarumo.com/projects/i-vantan-pa-himmelriket

Med tanke på hur det ser ut i många av nutidens fönster kan man undra om inte den gammellaestadianska grenen har fått fotfäste i stora delar av vårt land. Men för egen del är ett liv utan djävulens kalsonger en omöjlighet!!