Många har säkert hört den varningen under uppväxten, även undertecknad – liksom Dick Harrison.
Länk till artikeln i dagens SvD:
https://www.svd.se/a/OoKM2w/dick-harrison-om-barndomens-lasforbud-och-samtidens-svek-mot-barnen
Att bli just förläst var Dick Harrisons föräldrars mardröm. Dick kunde ju hamna på mentalsjukhus om han läste annat än sina läxor. En äldre kvinnlig släkting påstods ha hamnat på Ryhov pga sitt myckna läsande.
Om fadern kom på Dick med att smygläsa blev Dick slagen.
Framför allt var det farligt med skönlitteratur, eftersom den var så ”tung” och ”torr”. En författare var värre än alla andra – han hette Dostojevskij – men skönlitteratur över huvud taget borde skys som pesten.
Det faktum att ett läsförbud också innebar stopp för allmänbildning och kunskapstillägnelse var ointressant i sammanhanget. Och förresten – vad skulle man med allmänbildning och kunskap till?
Nära en fjärdedel av dagens alla elever i årskurs nio är att betrakta som funktionella analfabeter.
De klarar inte att ta sig igenom en normal text.
De förstår inte vad de läser, under förutsättning att de alls måste läsa, vilket de i största möjliga utsträckning undviker.
Detta sker i Sverige, ett land som yvs över att vara en kunskapsnation där bildningen sitter i högsätet, där våra politiker tävlar om att tala sig varma för skola, gymnasium och universitet, och där statligt tillsatta experter fastställer en kulturkanon.
Under den offentliga fernissan jäser barbariet.
Framtidsperspektivet är dystert. Vi kommer att bli mindre kreativa, mindre tänkande, mindre lärda. Kort sagt dummare.
I en värld där varken föräldrar eller lärare är några större föredömen – de bara säger ju att det är bra att läsa, men hur ofta läser de själva en bok? – faller dessutom deras argument platt till marken.
Hur skall obildade vuxna få barn att förstå poängen med att bli bildade? – vuxna som säkert känner igen sig när de skrattar gott åt det som kablas ut i TV4-programmet ”Sveriges dummaste”.
Ur SAOB
: 3) refl.: läsa för mycket, fördärva sig gm (för mycken) läsning; förr oftast: bliva konstig gm för mycken läsning. Dalin Arg. 2: 240 (1734, 1754). Schultze Ordb. 2544 (c. 1755). Studenter, .. som förläst sig på tysk mystisk litteratur. Lamm UpplRom. 1: 96 (1918).
4) [jfr t. student, benämning på häst som lider av stilla koller] i p. pf. förläst l. (numera knappast br.) förläsen med adjektivisk bet., eg.: skadad till sitt förstånd (virrig, konstig, fnoskig) gm för mycken läsning; numera oftast med försvagad bet.: som läst för mycket o. till följd därav är blek, mager o. bortkommen i det praktiska livet. Lik en Vurm eller en förläsen Tok. Dalin Arg. 1: nr 14, s. 5 (1733). KLilljebjörn Hågk. 8 (1838). I .. det egentliga glada Studentlifvet deltog jag sällan eller aldrig, och ansågs äfven derföre för folkskygg, förläsen och besynnerlig. Tegnér (WB) 8: 327(1839). En gammal förläst magister. Kindblad (1871). Den ofta förläste och opraktiske skolynglingen. PedT 1897, s. 373. —









