Det är inte bara biätarna som närmar sig Sverige från Kontinenten. Så gör även det tropiska West Nile-viruset, och i Region Skåne är beredskapen nu höjd.
Viruset som sprids via myggor är inte att leka med. Ett exempel: I augusti 1999 bröt viruset ut i New York (USA) då 59 personer identifierades som smittade. Mer än hälften av de smittade drabbades av hjärnhinneinflammation och 7 personer avled.
Citat: … i den årliga översyn av utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen – där de framsteg utvärderas som gjorts av kandidatländerna – uttrycktes så sent som i december 2022 allvarlig oro över den fortsatta och djupt oroande tillbakagången i Turkiet inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.
Man nämnde rättsväsendets systemiska avsaknad av oberoende, otillbörliga påtryckningar på rättsväsendet liksom fortsatta restriktioner, fängslanden och andra åtgärder som är riktade mot journalister, akademiker, politiker, advokater, människorättsförsvarare, användare av sociala medier. Rådet uppmanade Turkiet att snarast vända dessa negativa trender och på ett trovärdigt sätt åtgärda bristerna i linje med Turkiets internationella åtaganden.
Om president Erdogan är beredd att med kraft föra sitt land i en riktning där det möter de kriterier som EU har för medlemskap, är det en oerhört välkommen utveckling. En sådan process kan givetvis räkna med helhjärtat stöd från svensk sida.
Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren tycks minska i antal till följd av klimatuppvärmningen – framförallt i varma söderlägen, och dess vemodiga sång hörs inte längre lika frekvent i vissa områden.
Däremot är gransångaren, gärdsmygen, steglitsen och gråsiskan under stark expansion.
Biätaren är på ingång. Denna vackra fågel har ökat starkt i Tyskland på senare tid, och inom en snar framtid lär vi kunna höra ett knarrande prryik från buskar och träd.
Hur det då blir med honungen återstår att se.
Vinnare och förlorare bland Sveriges fåglar
Cirka 250 fågelarter häckar i Sverige. Inventeringar visar att några av dem har ökat starkt de senaste 20 åren. Hit hör snatterand, röd glada, havsörn, fjällpipare, kärrsnäppa, gärdsmyg, gransångare, steglits och gråsiska. Förutom dessa har bland andra sångsvan, grågås, storskrake, tjäder, rördrom, trana, ringduva, större hackspett, rödhake, törnsångare, kungsfågel, blåmes och hämpling ökat i antal.
Andra arter uppvisar en stor minskning: bläsand, ejder, brushane, backsvala, hussvala, talltita, grönfink och ortolansparv. Även tofsvipa, storspov, skrattmås, gråtrut, havstrut, silvertärna, tornseglare, björktrast, grönsångare, lövsångare, entita, stare och gulsparv har tappat mark.
Många andra arter är förvånansvärt stabila sedan lång tid, exempelvis gräsand, sparvhök, fiskmås, fisktärna och koltrast.
En kompis har forskat lite i vad ”Luftslottet” är för något. Kulturföreningen har sina lokaler på en plats som heter Ågårdskvarn, belägen i Holmestad utanför Götene.
Konstnären Jonas Liveröd driver denna förening, en förening som tycks vara vara väldigt originell och speciell.
Bla. ska en musikgrupp som kallar sig ”Kristi dårar”framföra folkliga dödspsalmer!!
Det är då den ideella föreningen Luftslottets första publika arrangemang för sommaren ska ske, under namnet Vanitasafton, som beskrivs som en upplivande afton i dödens tecken. Medverkar gör bl.a. den kände folklivsforskaren Bengt af Klintberg.
Eftersom det är livsviktigt att sådant här kommer fram tar jag mig friheten att återge texten i sin helhet:
För många administratörer och för få läkare. Det är en av riskerna Ola Ohlsson, före detta chef på CSK, ser inom sjukvården i dag. Det där skötte vi förr inom professionen på ett helt annat sätt, säger han.
Ola Ohlsson har varit klinkchef på CSK i drygt 15 år, var professor i professor i medicin med särskild inriktning hjärt-kärlsjukdomar och numera ledamot i Österlenakademin.
Nu ställer han sig kritisk till antalet administratörer anställda inom sjukvården i Skåne.
I ett brev riktat till regiondirektören frågar han – tillsammans med Dag Lundberg, professor i anestesiologi (narkos) och intensivvård vid Lunds Universitet – kring hur fördelningen mellan administrativ respektive sjukvårdande personal ser ut i regionen.
– Vi skulle bara vilja klara ut en del frågor som vi har. I dag finns problem med köer i sjukvården och andra personalbekymmer. Samtidigt har vi funnit att man har prioriterat att satsa på administrativ vård. Vi vill höra vad tanken är bakom detta, säger Ola.
– Vi kan lätt mäta sjukvårdsproduktivitet eller kvalitet, men hur kan vi mäta effektiviteten hos administratörer? En risk blir att det kommer på skam när det gäller den sjukvårdande delen, när man prioriterar administratörer. Det är inte konstigare än att vi är två professorer, med stor klinisk erfarenhet, som undrar.
Ola Ohlsson anser att det är stor skillnad mot när han själv var verksam.
– Jag kan inte erinra mig att man hade så många kommunikatörer inom region. Vad gör alla dessa? Det tycker jag är intressant. Vi hade en pressansvarig. Nu vet jag inte hur det ser ut men man hör om titlar som till exempel verksamhetsutvecklare. Allt det där skötte vi förr inom professionen på ett helt annat sätt. Nuförtiden arbetar en mängd med nya datorsystem, som har tippat både en och två gånger.
Vad uppfattar du som risken?
– Risken blir att vi har färre som tar hand om patienterna. Nu riskerar vi att det istället mer blir möte på möte, och inte så mycket uträttat. Det är det som vi vill ha en klarhet i.
Dagens bussutflykt tog oss till Varnhem. Klosterkaféet serverade morotssoppa, vi kollade på dahlior och försökte oss på att vandra runt Klostersjön – men vi fick vända efter halva vägen då vi stötte på en förmodat folkilsken tjur.
Min mors ”mellanstadieskola”, numera vandrarhem:
Vi besökte även Junkragården i Varnhem där barnbarnet till mina Båltorpkusiners kusin har sommarcafé, med underbara kardemummabullar, bakade i den bakstuga som är placerad i den fantastiska trädgården med växter från hela världen. Obs att det är sista helgen för i år som ”Lillan” håller öppet.