Minimera intag av fikabröd, godis och processad mat
Ät inte under 12 timmar, från tidig kväll till morgon. Det sämsta målet är det vid 10-tiden på kvällen. Det skall gå tre timmar från dagens sista måltid fram till dess att man går och lägger sig.
Börja alltid dagen med proteinrik mat, typ ägg och sill. Det leder till att hungersuget minskar.
Ät tre (max fyra) fiberrika måltider per dag.” Riktig mat!” Räkna inte kalorier.
Tänk inte i termer av dieter. Ät näringsriktigt.
Rör dig en kvart efter varje måltid
Rör dig regelbundet. Det är bättre att gå 200 meter till lokalbussen än 20 meter till bilen. Min hemkommun är dessvärre ett skräckexempel vad gäller bilberoende människor.
En pigg och frisk kropp vill röra på sig.
Högt blodsocker leder till att blodkärlen inflammeras, ungefär som om kärlen rispas sönder inifrån. Till kärlskadorna söker sig det onda kolesterolet. Infarkten väntar runt hörnet.
Norra Skåne hade igår en artikel om fetman i den nordöstra delen av landskapet. I Bromölla är 2 av 3 invånare feta. De behöver nog lyssna på podden.
Trots att det finns välkända risker med skönhetsoperationer fortsätter människor att genomgå dem. Rumpoperationen ”Brazilian butt lift” är en av de mest riskfyllda och det finns flera kända dödsfall till följd av operationen som trots det är efterfrågad. Men även mindre ingrepp kan få oönskade konsekvenser. Fillers som bland annat används för att ändra formen på läppar, kindben eller hakor kan innebära risker om behandlingen inte utförs på ett korrekt sätt. Injektioner som går fel kan resultera i skador som vävnadsdöd eller långvarig förlamning.
Under 1900-talets första decennierna gavs paraffininjektioner, något som kan beskrivas som dåtidens botox eller fillers. Men det fanns stora risker med dessa insprutningar. En tid efter injektionen stelnade nämligen paraffinet och bildade klumpar under huden. Andra komplikationer kunde vara blindhet, inflammation, blodproppar och nekros.
Ett nutida skräckexempel är så kallat ”duckface” – där läpparna förstorats så mycket att utseendet liknas vid en anka.
Skönhetsingreppens svenska historia visar oss att det finns en kontinuitet i skönhetsidealens starka påverkan. Människor har i över 100 år varit beredda att korrigera sina utseenden med hjälp av mer eller mindre kirurgiska ingrepp trots välkända risker. Skillnaden mellan 20-talet och i dag är det större utbudet och de lägre priserna.
Eller vad sägs om en 81 sidor lång riskutredning inför upprustningen av Järpås stationshus.
Anledningen till att huset inte rivs är kulturhistoriskt (och det är jättebra), men det får inte användas som bostad och de som väntar på tågen lär få fortsätta att göra det i Västtrafiks välventilerade kurer.
Men ändå genomför några av våra många onyttiga byråkrater denna massiva utredning.
Djuret bär ett halsband som avger ett ljud som successivt ökar i frekvens när djuret närmar sig den virtuella gränsen (gps-linjen). Ljudet signalerar till djuret att det närmar sig gränsen för det tillåtna betesområdet. Om djuret går tillbaka till betesfållan upphör ljudsignalen. Om djuret fortsätter fram till den virtuella gränslinjen får det en lätt elstöt från halsbandet. Den elektriska stöten från halsbandet (0,2 Joule och 1,5 kV) är mycket svagare än de elstötar ett djur får vid beröring av ett vanligt elstängsel (5 Joules och 7 kV). När djuren lärt sig tekniken reagerar de enbart på ljudsignalen och får inga stötar.
Om djuret passerar det virtuella stängslet och stannar utanför den virtuella hagen slås systemet av efter 3 pulser, och ett meddelande skickas ut om att djuret har rymt. Gps-funktionen fortsätter att fungera så att det ska gå att hitta djuret, även om det är utanför den virtuella hagen. När djuret återvänder till hagen slås systemet automatiskt på igen. Djuret får ingen signal eller stöt när det rör sig tillbaka till hagen.
Transpondern håller sitt batteri laddat själv med hjälp av solceller.
Vi befann oss i Stockholmsregionen från torsdag till tisdag. Under den sejouren såg vi inte en endaste mopedbil, och icke heller någon A-traktor eller raggarbil.
Hoppet lever om en hållbar värld. Och ungdomarna i Stockholm tycks gå i bräschen.
Senaste numret av Västergötlands botaniska förenings tidskrift har en artikel om Klockjulrosen och dess spridning på Kinnekulle. En kock från Frankrike skall på 1800-talet ha haft med sig växten till Blombergs slott