Bengt Rahms blogg

I senaste numret av Byggnadskultur läser jag om Fortifikationsverket och denna myndighets ansvar för byggnader och kulturmiljöer.

Det är i den artikeln det ålderdomliga ordet viktualie kommer på tal:

Och i artikeln om kalla krigets anläggningar får vi veta att det som ser ut som ett utedass kan vara något helt annat,

Det kostar inte många kronor att vara medlem i Byggnadsvårdsföreningen, och jag tycker att det är värt varenda öre!!

Idag skall vi besöka en kulturmiljö som faktiskt har med försvaret att göra. Som de flesta vet flyttades Kråks Herrgård från Karlsborg till Skara när försvaret behövde mark för ett skjutfält.

Och här ser man vad som händer kring herrgården denna lördag:

Munken-Lunken

Vi tänker förse oss med viktualier på supertrevliga Café Plaza!

https://www.vastsverige.com/skara/produkter/cafe-plaza/

Som väl är har de inget utedass

Jag har precis läst ut boken om helgonet Botvid.

I slutet av denna omnämns Historiska museets bilddatabas ”Medeltidens bildvärld”. Den öppnade i början av 2000-talet och visar hela den konstskatt av träskulpturer, kalkmålningar och dopfuntar som finns i våra medeltida kyrkor – tillgänglig för alla.

https://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/

NLT:s förstasida för 50 år sedan. Två artiklar om vikten av att värna skogen.

Nu tycks engagemanget vara som bortblåst, särskilt bland s-märkta lokalpolitiker.

Det gröna folkhemspartiet var blott en chimär.

Jag läste om en socialdemokrat som sitter i stiftsfullmäktige i Göteborg. Där är det åtta sammanträden varje år. Hon har inte närvarat på ett enda, ity hon har inte hittat någonstans att parkera bilen, och då helt sonika åkt hem. Och det socialdemokratiska kommunalrådet i Lidköping har sagt till NLT att han hellre åker bil än cyklar eller åker buss.

Det är ju helt åt skogen att behöva dras med sådana politiker.

Ni kan lita på att undertecknad gjorde opolitiska val i Kyrkovalet. Och vad S och SD skulle kunna tänkas göra med kyrkans skogar – det vågar man knappt tänka på.

Många tågstopp på Västra stambanan

Det här är oerhört intressant!!

https://www.sverigesradio.se/artikel/vanlig-huvudvarkstablett-kan-skydda-mot-canceraterfall

Jag har självmedicinerat med ASA i säkert 25 år, detta för att om möjligt undslippa cancersjukdom.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Acetylsalicylsyra

Min önskan är att ta 75 mg per dag, men de tabletterna är receptbelagda. Albyl minor på 250 mg brukade jag dela i fyra delar, men de drogs in för några år sedan. Nu försöker jag dela Bamyl på 500 mg i sex delar, och det är inte helt lätt. För tillfället har jag tillgång till Aspilets, köpt av ena dottern i Asien:

En nära anhörig började med ASA av samma anledning (minska risken för cancer), men hen drabbades av ulcus duodeni.

Men att ta beräknade risker (som hen och jag) är något annat än att vara dumdristig

Läs Peter Lindgrens utmärkta krönika, hämtad ur dagens Norra Skåne:

Är det några som verkligen har hål i huvudet (det torde röra sig om bortåt två miljoner svenskar) så är det de individer som älskar det parti som är sprunget ur den fasansfulla nazismen.

Sankt Botvid är föremål för en av sommarens mest läsvärda svenska fackböcker, skriven av vetenskaps­journalisten och dokumentärfilmaren Maja Hagerman. Det är lika mycket en populär­vetenskaplig deckare som en historiebok.

Inom loppet av några få år var Botvid vida ryktbar för sin levnad och sina påstådda mirakler, och hans helighet accepterades i hela Norden. 

Maja Hagermans bok rymmer mycket mer än den konkreta historien om Sankt Botvid. Det är också en njutbar och upplysande skildring av en av de verkligt formativa, men också mest okända faserna i Sveriges historia.

https://www.svd.se/a/4BpBkV/recension-botvid-den-forste-svensken-av-maja-hagerman

När jag sitter och skriver detta dyker Byggnadskultur upp. 3.25 handlar om vårt kulturarv i krig och kris.

Jag har precis läst ut Västerbros bok om tyrannen och krigarkungen Karl XII.

Med tanke på tyrannen Putin kan den här burken snart komma till heders igen. Risken finns att den ryske tyrannen inte ger sig förrän den västerländska kulturen är slagen i spillror.

Men inte skall man väl peta sig i näsan när man rör om i soppan!?

Idag har vi hälsat på hos vår vän Karin. I slutet av 50-talet lämnade hon Ockelbo – för att bli husa på Hellekis säteri.

Nu gick vi husesyn i hennes fina bostad, och när vi fikade var örat på kaffekoppen såklart vänt på herrgårdsvis!

Söndagens Höstrunda inleddes i Holmestadstrakten. I Svenstorps by var prästen Clas Bjerkander verksam under andra halvan av 1700-talet. Han hade studerat för Linné, hade ett otroligt naturintresse och fick en svamp och en insekt uppkallad efter sig. 1778 blev han invald i Vetenskapsakademien. Huset vi besökte var dock från 1840. Bjerkanders prästgård låg mitt över vägen, men är borta sedan länge. Kerstin Ekmans bok om Clas Bjerkander kan verkligen rekommenderas!

Hos MijaMaria målare fick vi lära oss grunderna i fönsterrenovering.

Kinne-Vedums 1100-talskyrka är en av landets bäst bevarade medeltidskyrkor, och är väl värd ett besök.

Nere i Råbäcks hamn fick vi tillfälle att samtala med bebyggelseantikvarie Anna Lokrantz, som slog ett slag för Byggnadsvårdsföreningen och dess utmärkta tidskrift. Anna och hennes man har en intressant podd om Kinnekulle. Avsnitten går att hitta om man söker på Lokrantz Kulturmiljö. Inne i Stenhuggeriet fick vi ta del av något som benämns Bryta Ljud 2025 – Kultur i Platåbergslandskapet. På hamnplanen var en svart husvagn uppställd. Där inne kunde man samtala med en gestaltpraktiker om vår plats i världen. Där tordes vi inte gå in😊

På hemvägen såg vi fronten, den som varslar om omedelbart förestående höstrusk.

Utanför ena annexet till Kollängens Tingshus möttes vi av budskapet ”Du är inte här”. Men det är vi ju alltid när det är Vår- eller Höstrunda!!

Den som vill äta gott bör inte missa Olof Månsgårdens skafferi i Kestad, och när man ändå är i de krokarna kan man passa på att kika in i Fullösas fantastiska 1100-talskyrka – med unika vägg- och takmålningar. En av de båda kvinnor som var på besök i kyrkan samtidigt som oss gick plötsligt upp på läktaren, drog igång orgeln och spelade så att det ekade mellan valven. Det visade sig att hon hade ett förflutet som kantor i Fullösa kyrka!😇