Lars Lerin drar till Kragerö


Lars Lerin betecknar sig som asocial, men avskyr att vara ensam.

Lång artikel i SvD:

https://www.svd.se/a/zABkQw/lars-lerin-om-kandisskapet-gruvar-mig-nar-folk-vill-ta-selfies

I konstvärlden ses han som en konstnär som har slutat utvecklas, och som upplevs som ”tjatig”.

Han säger att han är likgiltig för vad konstvärlden tycker om honom. 

– Dåliga recensioner rör mig inte i ryggen. I varje fall inte i själen.

Kragerö kommun har en regel som säger att den som köper ett hus här måste skriva sig på orten. Det kallas ”boplikt” och ska ge platsen möjlighet att leva året runt. Men bostaden i Karlstad kommer att finnas kvar.

I Regionens Hus är det dukat till fest

Igår tog vi bussen till Skövde för att hämta det av bolaget Lithium renoverade cykelbatteriet. Även den här gången intog vi lunchen på den mycket flotta Moderestaurangen i Regionens Hus.

I restaurangen var det dukat som till fest. Antagligen skulle de anställda i huset fira att semestern är nära förestående (ofta fem veckor på raken). Och de gled verkligen inte in i lokalen med andan i halsen, det kan jag lova!

Att ge de som jobbar på sjukvårdsgolvet sommarsemester är alltid en utmaning, inte sällan rent ut av en omöjlighet.

Om blott hälften av tjänsterna i Regionens alla hus omvandlades till tjänster för undersköterskor, läkare och sjuksköterskor – då skulle det definitivt vara dukat för en festligare sommar för Regionens samtliga anställda, icke blott för de alltför många pappersvändarna.

Bildskörd från studentfirandet, med ett korkat foto!

Det är först nu i efterhand som tillfälle har givits till att dyka ned i den digra bildskörden från Simons studentfirande på Blomängsvägen (Isak och farfar har ju sparkat fotboll mest hela dagarna). Missa inte bubbelkorken i det övre högra hörnet på det första fotot😊🇸🇪

Utflykt till Tormesgården

Idag blev det en utflykt med barnbarnen till Tormesgården på Göingeåsens vackra västsluttning. Utsikten mot det urtida *vulkanlandskapet har alltid haft mitt stora gillande.

*Inte kan man väl ana att Skåne och området här (och även runt Häglinge söder om Hässleholm) för ett par hundra miljoner år sedan var en plats för stora spänningar i jordskorpan. Glödande lava trängde upp där marken var som svagast och vulkanresterna ser vi idag i kantiga svarta lavarester och pelare av sten. De kallas basaltkupper och kan ses vid flera platser längs Gullspiraleden. Håll utkik i hagmarkerna väster om Trädhuset.

Det blåste kraftigt från väster💨. Då är det bra med vindskydd- tycker åtminstone vissa utflyktsdeltagare.

Platsen är delvis omgärdad med elstängsel, antagligen för att förhindra intrång av vilda svin.

I väntan på balen

Simon skall strax iväg på bal på Hovdala slott. Farfar håller sig dock på hemmaplan.

Och två livsnjutare inmundigar de sista resterna av festmaten.

Smörbollarna må ses, men icke röras.

I natt får näktergalarna gala bäst de vill

Vi fick för oss att vi skulle cykla mot Göingeåsen och Tormestorp, detta för att ta reda på om det fortfarande finns någon dagaktiv näktergal så här långt in i juni, och det visade det sig göra! Väl hemkomna väntade kvällsmål (med utsökta festrester) för oss trötta studentfirare! I natt får näktergalarna ”gala” bäst de vill😴