Plötsligen har Ernst Kretschmer och hans konstitutionslära poppat upp i mitt medvetande, detta efter många års bortavaro. Vi läste om hans teorier redan under gymnasietiden då vår lärare i psykologi, filosofi och religion – dr Sigvard Plith – var den som delgav oss kunskapen. I gymnastiksalens omklädningsrum kunde vi sedan snegla på våra klasskamrater och se om Kretschmers idéer verkade ha någon bärighet.

Kretschmers konstitutionslära var en teori som försökte hitta ett samband mellan människors kroppsbyggnad och deras personlighet. Kretschmer beskrev detta i sin bok Körperbau und Charakter (1921).
Han menade att människor kunde delas in i tre huvudgrupper efter deras kroppskonstitution. Dessa konstitutionstyper uppgavs vara associerade med vissa personlighetsdrag, kopplade till en ökad risk för vissa psykiska problem.
De tre huvudtyperna i hans konstitutionslära var den leptosoma, den pykniska och den atletiska.
Leptosoma (av grekiskans leptos, tunn) människor kännetecknades enligt Kretschmer av slank kroppsbyggnad, smalt skulderparti, spetsig revbensvinkel, lång och smal hals, äggformat huvud, tydlig näsa men otydlig haka och kraftiga ögonbryn. Själsligen skulle leptosoma individer vara slutna, nervösa, sakna humor, ha svag könsdrift, måna om sin prestige och svåra att lära känna. De skulle löpa ökad risk för schizofreni – 70% av alla leptosoma individer påstods ha ett schitzotymt temperament, d.v.s. vara hyperkänsliga och ”ömtåliga som en mimosa”.
Pykniska (av pyknos, tät eller satt) människor kännetecknades av hög vikt i förhållande till längden, anlag för fetma, kort men bred bröstkorg med trubbig revbensvinkel, kort och tjock hals, femkantigt huvud och djupt sittande ögon. Själsligen skulle de vara humoristiska, öppna, vänliga och lugna med stark könsdrift och ökad risk för bipolär sjukdom. Nästan alla pykniker uppgavs uppvisa ett i huvudsak ”cyklothymt temperament”, d.v.s. växlande mellan glättighet och melankoli.
Atletiska människor kännetecknades av breda axlar, välutvecklad muskulatur och grovt skelett. Själsligen liknande de de leptosoma individerna. Det finns ett samband med det viskösa, sävliga temperamentet, och atleterna påstods ha svårt att få saker ur händerna.
Utifrån dessa tre grundkonstitutioner kunde man sedan definiera ett antal mellanformer. Kretschmers konstitutionslära blev relativt spridd under första halvan av 1900-talet men föll i vanrykte i samband med rashygienen och har idag enbart medicinhistoriskt intresse.