Bengt Rahms blogg

I Meny tar Tomas Tengby sig an uppgiften att lyfta de svenska ostarna och den svenska osttraditionen.

Lagrar man ost är det inte fel att ha samma namn som de man brukar se i ladugården, som Sivan och hennes båda systrar.

En sak är säker. Vi måste bli bättre på att äta svensk ost. Hälften av all ost vi konsumerar kommer från utlandet. Det rimmar dåligt med talet om hög självförsörjningsgrad. Ostmanifestet och Martin Ragnar jobbar med detta. Vi kan alla hjälpa till nästa gång vi går och handlar.

https://sverigesradio.se/meny

 

Att bygga höga hus behöver inte alltid vara fel. Men vissa förslag har lyckligtvis hamnat i papperskorgen. Dit hör Thor Thörnblads torn vid Nybroviken.

Foto Wikipedia.

Om jag fick bestämma skulle HSB’s planer på höghus alldeles invid den kulturhistoriskt högt värderade Villa Giacominaparken gå samma öde till mötes.

Ståplats i Nybroviken eller Kinneviken, det gör detsamma. Men sänkas bör de, med en rejäl betongklump, förslagen som inte är förankrade i folkdjupet.

Annars kan det sluta med en estetisk katastrof.

Förra årets torka var en katastrof för jordbruket och inledningen av detta år är illavarslande. Det har knapp fallit en droppe nederbörd de senaste 3 – 4 veckorna, grundvattennivåerna är lägre än under våren 2018, vattennivåerna i de stora sjöarna är bara delvis återställda och utsikterna för de 10 närmaste dagarna talar om solsken och kraftigt stigande dagstemperaturer.

Vad som behövs är krafttag från politiskt håll. Grödor och odlingsmetoder behöver anpassas för effekterna av ett varmare klimat och insatser som möjliggör konstbevattning av stora arealer behöver ha hög prioritet.

Mellan år med dåliga skördar får vi hoppas att det även dyker upp år när skörderesultatet är gott. Då måste det finnas möjlighet att lagra stora mängder spannmål för att säkerställa livsmedelsförsörjningen när skördekatastrofer inträffar.

Det har rivits många silobyggnader på senare år. Varför kan man undra. Hur tänkte de ansvariga? Det viktigaste är att detta allvarliga misstag rättas till.

En sak till! Freda åkermark från exploatering. Det borde vara straffbart att ödelägga odlingsbar mark.

Vår krisberedskap är inte alls god. Den är urkass. Det är hög tid att ändra på det.

Livsmedelsförsörjningen förbättras inte av att många egnahemsägare har förvandlat sina trädgårdar till trista stenöknar – med gigantiska soldäck, trädgårdar som borde användas för odling av potatis, grönsaker, frukter och bär.

Foto Wikipedia

Och det vore inte fel om Lidens flyttade tillbaka dit där verksamheten hör hemma. Skylten och flaggorna finns kvar och en och annan lilja tycks vilja detsamma som de blomsterkunder som inte är så särskilt förtjusta i Lidens nya lokaler i den för ändamålet skövlade Kartåsskogen. Det är inte alltid som ändamålet helgar medlen.

Grannarna till Liden 2:4 oroas av HSB’s planer på 10-våningshus. En av de som protesterar är den ansvarige utgivaren för denna blogg.

Han Som Bestämmer skall inte få sista ordet den här gången. Men Gustav Edvinsson gillar jag. Han kan konsten att lyssna, en egenskap som många politiker saknar.

På tisdagarna brukar vi dyka ner i Lyrestadbaserade Arkiv Digital under lektionerna på Vuxenskolan. Men idag fick alla elever följa med till kommunarkivet, långt ner i källarvalven på kommunhuset

Anne uppehöll sig vid sina gamla skolbetyg som verkligen imponerade.

Eftersom jag inte har lika djupa rötter i Lidköping som Anne uppehöll jag mig istället mest uppåt väggarna.

Varje måndag mellan 10.00 och 12.00 är arkivet öppet för allmänheten. Bland annat finns alla NLT’s tidningsexemplar från tiden före år 2000 tillgängliga

I höstas kontaktade jag kommunen angående de dåliga bussförbindelserna på helgerna. Från lördag eftermiddag till måndag morgon går det inte en enda buss mellan Resecentrum och Stenhammar/Sjölunda.

Mitt förslag var (och är) att låta bussen ut mot Läckö/Spiken gå via Gamla Läckövägen under den tid sommartidtabellen gäller. Läcköbussarna går även på söndagar (under sommaren) och med min linjedragning skulle det bli möjligt att med hjälp av kollektivtrafik ta sig till och från Centrum för oss här ute  och till och från Skogshyddan för de som bor närmare kommuncentrum.

Jag har haft det tvivelaktiga nöjet att promenera ut till Stenhammar en söndagseftermiddag när jag kom med tåget från Skåne. Förkyld var jag men tempot var högt. Ändå tog det 50 minuter.

Efter 6 månader har kommunen ännu inte svarat, trots att det står skrivet att kommunen alltid svarar på medborgarnas frågor inom två dagar.

Kanske att mitt förslag inte var värt att diskutera och att intresset för att resa till och från Plastgatan på helger är större än det till och från Skogshyddan med omgivning.

Idag skulle min mor ha fyllt 96 år och det är i dagarna 5 år sedan föräldrarna lämnade huset på Mössebergssluttningen för gott.

Med anledning av detta lägger jag ut några fotografier från den gröna trädgården på Brunnsbacken. Observera att stenplattorna är lätt räknade.

 

I samband med letandet efter foton från föräldrahemmet dök dessa coola grabbar upp, dock inte sittande uppe på Brunnsbacken utan på Idas Brygga i Karlsborg där de tillsammans med Kristina och Anne lagt till efter en liten båttur i vattnen kring Fästningen. Flygvapenmeteorologen P O hade som vanligt fixat det där med vädret.

Samtliga foto Anne

 

Det blir tack och lov inga bitcoinservrar i gamla gjuteriet. Att 25% av kommunens elförbrukning skulle ha gått till en så totalt meningslös verksamhet hade varit fullständigt oacceptabelt, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.

Men renoveringen av byggnaden pågår och det tänkta slutresultatet ser lovande ut. Måtte bara inte koldamm från hamnverksamheten blåsa mot de vita väggarna.

Södra Drömstan skall tydligen bli ett område präglat av intensiv grönska. Det är gott att höra att ansvariga för byggverksamheten äntligen har vaknat. Hårdgjorda ytor hör inte hemma i människovänlig boendemiljö.

Det är bara att hoppas att även villaägarna vaknar. Det som präglar nya villaområden är att asfalt och stenläggningar har lagt beslag på det som borde ha varit trädgård. Helt obegripligt och mycket dystert att betrakta.

Det är populärt att vara prepper och fylla skafferiet med konservburkar och annan skaffning. Men att tänka långsiktigt och använda trädgården för odling av rotfrukter, grönsaker, bär, äpplen, päron m.m. är dessvärre inte lika inne.

Omvärldskunskapen står sällan grannen för, iallafall inte hen som har tagit sig för att lägga ogästvänliga stenplattor på halva tomten. Grannar är bra att ha men i vissa hänseenden duger en del av dem endast som varnande exempel.

 

Nu har lilla Majlis återvänt till kungliga huvudstaden. Men som tur är ses vi snart igen! Då lär hon förhoppningsvis få tillåtelse att smaka på farfars mörka choklad för första gången.

Foto Anne