Luma och Erland bekantar sig med Greta Gris och hennes mysiga hus

Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Luma och Erland bekantar sig med Greta Gris och hennes mysiga hus

Ett besök på Sparrisvägen i Hässelby Strand kan med fördel kombineras med ett dito på en nördig miniatyrmässa i trakten av Humlegården




Under uppväxten var familjen lyckligt(?) befriad från bilinnehav. Bloggarens far åkte Husqvarnamoped till arbetet på den stora lokstationen. I övrigt var det cykel för hela slanten, ett cyklande som på söndagarna avbröts av Korpens tipspromenad uppe på Mösseberg.
Men när bloggarens bror tog körkort 1968 inhandlades en begagnad Amazon. Den köptes av en familj i Floby. Samma familj hade tidigare ägt den bondgård i Sätuna som bloggarens mormor och morfar tog över i mitten av 50-talet.
Här står Amazonen parkerad på gatan i villaområdet på Mössebergssluttningen

Så småningom tog även bloggarens far körkort. Han bör då ha varit i 45-årsåldern. Bloggaren tog sitt körkort en tid efter 18-årsdagen 1970. Han övningskörde 6 timmar på Centrala Trafikskolan. Uppkörningen gick galant. De två andra som körde upp vid samma tillfäle kuggades. De hade inte fäder som var bekanta med inspektören från Länsstyrelsen i Mariestad.
Med hjälp av Amazonen tog sig familjen lätt till utflyktsmål som Läckö, Lysekil och Hjo. En vinterdag hamnade bilen i diket på sin väg mot mormor och morfar i Sätuna. Dikeskörningen nämndes inte vid framkomsten men grillen, som var fullpackad med snö, skvallrade om att färden hade varit aningen äventyrlig.
En annan gång välte bilen när bloggaren och hans bror skulle åka till Sätuna för att stäcka hö. Bilen blev liggande på sidan. Bloggaren dunkade huvudet i sidofönstret, med ännu ej utredda följdverkningar.
Bilen med de båda bröderna vältes på rätt köl igen och kördes tillbaka till Mösseberg, med oförrättat ärende. Fadern var tacksam att få se sina söner i livet – men knappast överlycklig över den sönderskrapade bilsidan.
Nu är det en annan Amazon som rullar ut över världen, dvs det webbaserade amerikanska företaget med säte i Seattle. Effekterna av företagets enorma framgångar är förfärliga, inte minst för stora köpcentra och detaljhandelskedjor.
Amazon håller på att etablera sig även i Sverige. Det finns all anledning för affärsidkare att bäva. Företaget är lika skoningslöst som de fornpersiska kvinnliga krigare som utgjorde de ursprungliga amazonerna.
I Villa Giacominaparken kan man beskåda ett stamträd som gäckar dem som söker sina rötter

Bra att Norra Skåne vågar trampa alla SD-prenumeranter på tårna. Att säga sanningar kan vara kostsamt men det är ju just det som är en av journalistikens viktigaste uppgifter.
Vill det sig väl kanske några bruna läsare kommer till insikt om vilka fruktansvärda värderingar detta nazianstuckna parti representerar.
Bloggaren riktar ett stort tack till denna kloka och demokratiskt sinnade krönikör.

Denna dag är inget dumt initiativ, dagen då vi startar hjärtan!
När jag sitter och väntar på bussen hem från affären tänker bloggaren att även det kollektiva resandet borde föräras en egen dag.

Vid resan till affären var det endast bloggarparet som åkte med. Vid hemresan var bloggaren den ende resenären. (Hustrun hade avvikit för att tillsammans med gamla kompisar uppsöka en restaurang).
Var är alla presumtiva kollektivresenärer? Att sitta bakom ratten är inget större nöje, plus att hälsan tar stryk av att ständigt färdas bekvämt och lättjefullt, från dörr till dörr.
En del hjärtstarter kanske rent ut av kan undvikas, om bilen sällan eller näst intill aldrig startas. Både kropp och Moder Jord skulle jubla om bussar och tåg vore fyllda av resenärer som har startat ett nytt och betydligt bättre liv.
Vad fick då bloggaren att äta kanske någon undrar. Jo det blev Mannerströms rödspätta, tillagad i Källby, mitt över viken. Den smakade alldeles utmärkt, och vi skall ju faktiskt både handla lokalt och resa kommunalt.
Men bloggaren tror knappast att rödspättan och blåmusslorna var från Vänern. Ej heller inbillar han sig att det vita vinet och sherryn i såsen var lokalt producerat. Men promillehalten var säkert bara i nivå med den som avser bussens fyllnadsgrad på hemvägen mot Stenhammar.

Finjasjön i Skånska Hässleholm har sin fina Guldkust. Vänern vill inte vara sämre och levererar denna sena hösteftermiddag en guldskimrande strandremsa, med Nordens Vesuvius som en fata morgana bortom det stora vattnet, om det benämns Kinneviken eller Neapelbukten – det gör detsamma.

Men det vill till att inte utländska gruvföretag hör rykten om guldförekomst. Inte ens en poetisk landskapsbeskrivning lär hindra de giriga bolagen från att ansöka om prospekteringstillstånd hos Bergsstaten.
Bloggaren informerades idag om att prospektering har beviljats i Skånska Sebbarp där den sällsynta metallen Vanadin gömmer sig i alunskiffern. Bloggaren har uppmanat Hörbyborna att vässa vapnen och organisera motståndet.
I Karlsborgs kommun vill ett gruvföretag från Australien borra efter guld, zink, koppar och kobolt. En motståndsgrupp har bildats för att skydda den fina naturen kring Unden, sjön som får hela 60% av sitt vatten från underjorden.
Ett gott råd till Bergsstaten är att låta guldet och de andra sällsynta metallerna ligga där de ligger. Det är bättre att vi låter oss förundras över det livgivande vatten som bubblar upp från källsjöarnas bottnar.
När man är ute och går kan man plötsligt bli erbjuden en riktig gofika.
Men den där Trump får inte komma och förstöra den fina stämningen. Vill han komma in i stugvärmen kan han gott ta tillfället i akt och gå till ett ännu hetare ställe.



Kulturchefen på SvD: Vi har väntat alldeles för länge. Dags att agera – som enskilda individer men även kollektivt.
”Efter FN:s klimatrapport som presenterades i måndags är det många som har upprepat att vi inte kan vänta längre, vi måste agera. Det måste vi naturligtvis, varje människa har en plikt att agera så moraliskt riktigt som möjligt utifrån de medel som står henne till buds.”
”Klimatförändringarna är inte en miljöfråga, påpekade författaren och KTH-professorn Staffan Laestadius i en artikel i SvD Kultur i veckan: de har skapats av människor och rör hela den mänskliga kulturen. ”Här och nu utvecklas en moralisk-etisk kris som blir allt djupare.”
Han har rätt. Och moral handlar om förståelsen av vad som är rätt och fel. Sakta börjar många förstå och mycket vet vi med stor säkerhet. Till exempel måste flygandet, köttätandet och konsumtionen minska för att hindra den uppvärmning som kan få katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten. Sakta justeras de etiska normerna. Alltfler börjar inse: du kan flyga för nöjes skull, men det är ren och skär egoism – förvänta dig inte att också belönas med hög status, uppmuntrande tillrop eller gilla-markeringar. Snart är det kanske bara Carl Bildt och några till som oförtrutet fortsätter att twittra flygplansbilder: taking off for Berlin/ Brussels/ Vienna/ Split/ New York och så vidare.”

Bloggaren har idag bytt sin profilbild på Instagram. På den förra såg han bra mesig ut. Men skall man tackla svåra samhällsproblem som sverigedemokrater och klimatförändringar måste man inge respekt. Det har bloggaren verkligen lyckats med genom att ikläda sig kepsen från Seattle Seahawks, det tuffa och framgångsrika laget i amerikanska fotboll.
Bäva månde alla SD-anhängare och klimatförnekare! Det är lika bra att de ger slaget förlorat – och det omedelbart!
