Bengt Rahms blogg

Nästan halva befolkningen har så dålig kondition så att de inte ens klarar 10 minuters rask promenad. Det är faktiskt ofattbart att det är så illa.

Givetvis finns det många människor som har dålig ork pga hög ålder, svår sjukdom och handikapp.

Men det finns ändå miljoner svenskar som har dålig fysisk ork utan att det behöver vara så.

Är det mångas alltför bekväma livsstil med för mycket stillasittande i TV-soffor, bakom ratten och på kontoret som ligger bakom?

Är många helt enkelt för bekväma för att röra på sig?

Äts det för mycket skräpmat?

En sak är bloggaren säker på. Den som i görligaste mån avstår bilåkande får automatiskt en bättre kondition. För den som cyklar eller promenerar istället för att ta bilen är detta rätt sjävklart. Men även den som tar bussen eller tåget får röra på benen, till och från hållplatsen – och det i båda ändar.

Att bära matkassar 300 meter från hållplatsen och in till bostaden ger även det en bra träning för kroppens muskler, inkl hjärtat.

Om föräldrarna cyklar med sina barn till skolan istället för att skjutsa (i bil) får både barnet och den vuxne en hälsosam start på dagen. Dessutom slipper oskyddade trafikanter att utsättas för de stressade föräldrar som plägar fara fram i olagligt hög hastighet på stadens gator.

Om fler börjar använda sina flashiga kök för tillagande av hälsosam och stärkande mat (istället för att köpa dålig mat ute) skulle mycket vara vunnet.

Så alla som har möjlighet – lämna TV-soffan, släpp ratten, fatta styret eller Västtrafikkortet, ta trapporna – och inte hissen. Det är rörelserna i vardagen som är viktigast, inte bara illflåsandet på gymmet ett par gånger i veckan.

Den som vill få ännu mer ork uppmanas att börja baka bloggarens rågskorpor. Receptet kommer här – och det behöver faktiskt  aldrig förnyas.

Vintersolståndet inträffar i år fredagen den 21:a december klockan 23:23. Men på senare år har landet drabbats av en farsot som vad gäller känsla av mörker vida överträffar vintersolståndet.

Nu på fredag är det således dags igen för det shoppingjippo som benämns Black Friday.  Tidningarna är fulla av annonser inför det ohållbara spektaklet.

Företag och handlare ser som sin uppgift att pracka på befolkningen en massa bråte som sannolikt inte bidrar till någon som helst varaktig lyckokänsla.

Ge då hellre ett bidrag till en hjälporganisation eller en miljöorganisation, skänk pengar till Vi-skogen, drick kaffe på Agape second hand i Lidköping eller på Röda Korset i Hässleholm. Ta samtidigt med dig några av de prylar som belamrar ditt hem.

Lyckan kommer, lyckan går. Lyckligast är den som giva får.

Det är ett tröstlöst rännande i olika butiker i försöken att hitta LED-lampor med ett varmt och behagligt ljus. De flesta önskar sig rimligen ett lampsken som liknar det från en vanlig, hederlig glödlampa.

Testfakta konstaterar nu att IKEA’s LED-lampa är den som mest liknar en glödlampa och den vinner testet med hästlängder. ICA’s lampa verkar däremot vara rena bottennappet.

https://www.testfakta.se/sv/article/har-ar-basta-ledlampan-med-det-behagligaste-ljuset

Det finns dock en joker i leken som Skånesonen har tipsat om, en extra varm lampa som snart kan få stjärnstatus.

Visserligen har bloggaren i tidig ungdom läst en (kort) period på Chalmers men det där med tekniska prylar är faktiskt inte hans grej. Hustrun som är ingenjörsdotter har dock totalkoll på allt vad gäller tekiskt invecklade apparater och handhavandet av dessa.

För att underlätta bloggarens TV-tittande har hustrun nu gjort en enkel och till synes lättbegriplig instruktion. Med mycker träning skall det nog gå bra till slut.

Får han inte igång apparaten finns det ju alltid böcker att bläddra i.

Det ligger även en tredje kontroll på soffbordet. Undrar vad sjutton man skall ha den till.

 

Det är sällan man minns vad man drömt. Men nattens dröm är ett av de få undantagen.

Bloggaren skulle göra ett sista inhopp i sjukvården, detta efter ett långt uppehåll. Till en början utspelade sig händelserna i ett omklädningsrum på Sjukhuset i Lidköping.

Bloggaren var rätt sent ankommen (vilket han aldrig någonsin är i vaket tillstånd). Men när han letade efter sitt skåp insåg han att detta var uppbrutet och någon annan hade tagit över.

Det var rörigt i rummet och många skåpsdörrar var olåsta. Bloggaren letade förtvivlat efter sina arbetsskor och arbetskläder, dock utan framgång. Tiden var snart ute. Den som skulle lösas av började säkert snart undra varför bloggaren inte dök upp.

Två män kom in och satte sig  vid ett stort bord mitt i omklädningsrummet. Den ene var kompisen Tommy, den andre var obekant för bloggaren. Tydligen hade dessa båda gjort sitt för dagen och satt bara och hängde i väntan på att få gå hem när tiden så medgav.

På något sätt fick bloggaren ett strålande råd från barnbarnet Simon: ”Du kan ju ha på dig dina vanliga dojjor och kläder.” Sagt och gjort. Så fick det givetvis bli.

Men när bloggaren öppnade dörren ut från det gamla omklädningsrummet i källaren på sjukhuset var det inte på detta han skulle jobba. Arbetspasset, det sista i livet som han ångrade så djup att han lovat utföra, skulle ske på Björkhaga i Järpås.

När han klev ut från omklädningsrummet hade mörkret redan börjat falla. Han befann sig konstigt nog inte i sjukhusparken utan i utkanten av Järpås. Björkhaga var i drömmen inte placerat i utan långt utanför samhället. Det rådde tät dimma. Han tvingades gå över åkrar, fyllda av regnvatten. Han ville inte förstöra sina fina skor men plikten kallade. Desperationen över att inte hitta arbetsplatsen tilltog alltmer. Bloggaren förbannade sitt flera månader gamla löfte om att ställa upp. Men plikten framför allt har alltid varit hans valspråk så traskandet över leriga åkrar fortsatte,  ända fram till dess att han vaknade och med stor lättnad insåg att detta bara hade handlat om en otäck dröm. Kissnödig var han också, ett problem som dock var betydligt lättare att komma tillrätta med än temat för drömmen.

Drömmar anses av vissa ha betydelsen att på ett ofarligt sätt lära sig hantera svåra situationer som kan tänkas inträffa i vaket tillstånd. Bloggaren är dock övertygad om att han inte återvänder till sjukvården. Det blir inga mer arbetspass, vare sig på sjukhuset, på Björkhaga eller på Ågårdsskogens vårdcentrum, förhoppningsvis inte ens i drömmarnas värld.

Men bloggaren hade gärna velat ha betalt för tiden han drömde. Och det skedde faktiskt på obekväm arbetstid.

Slutligen en bild av två vakna och riktigt arbetssamma drömmän:

 

SJ’s VD Crister Frizon har sina rötter i Skultorp. Han ligger högt på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste personer.

Det är inte precis ”Vägförvaltinga” i Skultorp han månar om. Det han brinner för är det som går på räls.

Och både rälsen och kontaktledningen är numera av yppersta klass, ända från Laxå och ner till Falköping, rakt igenom Skultorp. Givetvis skall det lika bra i hela landet, och ända ner till Kontinenten.

Den som vill veta mer om vad Fritzon håller på med kan läsa det här. Att Fritzon använder uttrycket ”den lilla staden” om Skultorp får man ta med jämnmod.

http://www.vihallerosspajorden.se

 

”Vi är inte på topp hela dagen. Koncentrationen har sin tydliga kurva, säger Daniel Pink som skrivit boken ”När – vetenskapen om perfekt tajming”. Ta väl vara på de timmar som du orkar vara som mest analytisk, vilket för de flesta är på förmiddagen. Lös de svåraste uppgifterna då. Lämna rutinarbetet till eftermiddagsdippen som vi alla drabbas av.”

”Forskningen visar att vår energi sjunker brant fram till mitt på eftermiddagen. Ungefär sju timmar efter att man har vaknat är vi som tröttast.

Därför ska du verkligen försöka se till att du inte blir opererad på eftermiddagen, säger Daniel Pink och refererar till forskning som visar att narkosläkare gör tre gånger så många misstag klockan 15 än klockan 9 på morgonen.”

https://www.svd.se/forsok-verkligen-undvika-att-bli-opererad-efter-lunch/i/senaste

Man får förmoda att det inte bara är narkospersonalen som har en dipp på eftermiddagen. Även hon eller han som håller i kniven kan råka ställa till det.

På väg genom skogen för ett möte med dessa vittra falköpingskillar blev bloggaren varse att de röda har fallit, dvs alla träd med en röd prick på stammen. Hoppas bara att den där holken var obebodd.

Kolsänkor är inte lidköpingspolitikernas paradområde – men de är ena riktiga baddare på att fälla träd.

Livat var det i vilket fall,  knappast i holken men desto mer hemma hos Tommy.

En del samlas till syjuntor. De här männen avhandlade en helt annan typ av juntor, den sorten där det merendels handlar om att sy in.

 

När bloggaren såg på listan över de senaste böckerna han lånat visade det sig att det bara handlade om böcker skrivna av kvinnliga författare. Bilden av männen i dessa böcker är inte precis smickrande.

Marie Göranzons bok har han ännu inte börjat läsa men skildringen av mannen torde inte skilja sig nämnvärt från den i de andra böckerna.

Henrik Ohlssons bok utgör ett undantag. Den finns med på listan utifall att bloggarparet råkar ut för att en kontaktledning ramlar ner och de båda behöver ta reda på hur de skall ta sig ut ur tåget på ett säkert sätt.

Bloggaren är som bekant inte så stark som man kanske kan tro och utan kontakt med ledningen blir han lätt handlingsförlamad.

Ibland kommer det försändelser som man inte hade räknat med och den här var definitivt av det trevligare slaget.

Bloggarens huvudfokus hamnar givetvis på kaffe och lussekatter.