Bengt Rahms blogg

På midsommardagen sprang vi på Liberalernas partiledare på Läckö slott. Även Sigrid Storråda fanns på plats. Men vare sig Erik Segersäll eller Sven Tveskägg dök upp. De kanske var rädda för den spjutförsedde majoren och f.d. chefen för stadsskyttebataljonen, Jan Björklund.

Läckökringlan avnjutes med fördel med Kållandsö som bakgrund

Tacos vid Brostugan.

Längre än dit kommer man inte med cykel om livet är en kärt.

Tilläggas kan att det som bjöds var så in i vassen gott!

Den här båten lät som att den var eldriven vilket gillas skarpt.

Även vi cyklister är välkomna att fika bland båtfolket på Djurgårdsudde.

Som väl var såg vi inte till några urtidsödlor vid dagens besök.

En av Sjöräddningssällskapets båtar på utryckning från Spikudden för att bistå en båt som fått problem i Snikeviken vid Läckö slott

Det finns visst ingen kung på detta slott – men kungsljusen är bra ståtliga att skåda där bakom en aningen trött, drottningliknande kvinna

Apropå Björklund – se föregående inlägg. Alternativt måste Högvakten försvara fosterlandet mot den liberale spjutkastaren

En liberal spjutkastare deltar i Galtens spektakel på Läckö Slott.

Jag sa åt Björklund att sikta på det röda och då svarade han ”Bäst Ni aktar Er”. Han fick in två röda fullträffar – men jag klarade mig.

Och ej heller någon glass.

Glada i hågen gick vi till Skogshyddan strax efter 18.00. Där brukar det ju firas till framåt soluppgången.

Men nu hade de redan bommat igen för dagen, långt före solnedgången! Parkeringen var öde och tom. När vi kikade in genom ett fönster såg vi endast städpersonal.

Nu får det bli varma mackor. Och de ansvariga på Skogshyddan borde få sina fiskar varma.