Bengt Rahms blogg

Den här boken fick jag med mig hem från Biblo. En existensiell biografi.

Jag ser i innehållsförteckningen att Heribert var verksam i Skara stift 1947 till 1949, något som bidrar till mitt intresse.

Och den pastor Jansson som står i centrum i den här boken har absolut inget gemensamt med den pastor Jansson som Hasse Alfredsson gestaltade i revyn Gröna Hund 1962.

Josefin de Gregorio på SvD Kultur:

”Jag minns min barndoms allhelgonafiranden. Vi for till kyrkogården, mamma, pappa, brorsan och jag, utrustade med ljus och tändare med lång hals, kransar och ett andaktsfullt sinnelag. 

När mörkret föll blev kyrkogårdens böljande backar ett hav av ljus, och varje ljus kändes som en bön. Vi tänkte på döden. Vi tänkte på dem vi förlorat. Vi tänkte på kärleken. I gångarna rörde sig mängder av människor, men ingen pratade med någon annan. Vi var skuggfigurer i samförstånd, respektfulla mot varandras sorg. Den konkreta handlingen att tända ett ljus gjorde gott, redan som barn förstod jag symboliken, erfor den.

Men något annat lurade i faggorna. Något glättigt, ovärdigt, som luktade e-nummer, socker och kinesisk plast. Det var det amerikanska halloween­firandet. Ja, jag vet att det har keltiska rötter, blabla, men det är inte det keltiska vi har importerat – det är det genom­kommersialiserade amerikanska jippot med bus eller godis, zombies och demoner. I takt med att halloween seglat upp som barnens favorithögtid har de svenska påskkärringarna nästan helt försvunnit – för jo då, vi hade ju även tidigare ett tillfälle då barn fick klä ut sig och tigga godsaker hos grannarna under lätt ockulta former.

Halloween har dessutom lyckats sträcka ut sig till att omfatta hela oktober månad. Den sista, kritiska veckan tar jag med mig ungarna till mormor och morfar för att slippa de påbjudna förskole­firanden som alltid riskerar att sluta med mardrömmar. Bland svenskar är jag ganska ensam i min ovilja att bejaka djävuls­högtiden, men jag tröstar mig med att många invandrade kristna och muslimer också bestämt säger nej. Våga vägra halloween!”

Ni kan lite på att Josefin har en meningsfrände i Bengt Rahm, bloggaren!!

Hemresan med tåg från Skåne företogs med idel länstrafikbolag. Och det var riktigt billigt!! (Resan köptes med Jönköpings länstrafiks app).

Det blev två tågbyten istället för ett när man tar snabbtåget.

Vid uppehållet i Jönköping passade vi på att ta en lågprisfika på Pressbyrån.

Seniorer erbjuds kaffe och ett präktigt bakverk för ynka 27 riksdaler😊

Några sådana sista minutenbiljetter hittar man inte alltid.

I morgon f.m. skulle det gå på cirka 1.200 kr för oss två att med snabbtåg ta oss från Hässleholm till Falköping, via Nässjö.

Men med hjälp av Jönköpings länstrafiks app kan man ALLTID resa billigt med tåg mellan Skåne och Skaraborg.

I morgon kostar den resan (för oss BÅDA) enkom 613 kr (Hässleholm – Falköping). Den som startar i Kristianstad eller Malmö i betalar inte ett öre mer!!! Priset är alltid likadant.

Och det räcker att man beställer resan precis före avgång.

Två tågbyten. Öresundståg. Krösatåg. Västtåg. Kaffet tar vi på Pressbyrån i Jönköping.

Visst är det skandal att svenska folket ratar de svenska äpplena.

Ur dagens Norra Skåne:

I den fruktansvärde Forssells förvridna bruna värld är det ok att kasta ut våra fina invandrare, men den förgiftade utländska frukten tas emot med öppna armar.

Visst är det rôtet!!!

En cykeltur till Tormesgården (vid Göingeåsens fot) vill man inte vara utan.
När vi cyklade där när det var studentexamen hörde vi näktergalen.
Vid den här tiden på året är det mest tågen som sjunger, inte bland buskarna utan i rälsen.

På hemvägen fick jag tillfälle att hälsa på ekobonden, på gården Annedal.

Och när jag cyklade förbi koloniområdet dök den här burken upp:

Väl åter på Blomängen var det gott att dyka in i stugvärmen:

Sent igår kväll var det tio år sedan min far gick ut tiden

Hade han fått leva hade han säkert uppskattat Isaks glada gubbar😊

I hobbyrummet i Hässleholm hittar jag Skaraborgsnatur 2006. Temat för årgång 43 var ”Linné i Skaraborg.” Där kan man lösa om snillen som Sven Hof, Peter Hernquist och Clas Bjerkander.

Midsommardagen 1746 beser Linné De la Gardie’s Nya stad. Han blir imponerad av torgets storlek, det ansenligaste i riket (men glöm inte det i Karlskrona)!

Man berättade för Linné att under vintern 1736 bildades en spricka tvärs över torget, från det nordöstra hörnet till mitt på den södra sidan. Enligt Tore Hartung finns det ett gammalt talesätt i Lidköping som lyder: ”Det var så länge sen, så det var innan torget sprack.”

Linné var inte bara en duktig botanist, han var även en skicklig läkare – och något av en friskvårdare!

Citat ut några av hans skrifter:

Själva naturen är den bästa läkaren

Frukt är människans bästa föda

Den som tuggar länge får länge leva

Den mest naturliga födan för människan hämtas ur vegetabilier, all födas ursprung.

Droppar urholkar stenen, alkoholen urholkar människan🥸

Det är så många kloka citat så det är lika bra att fota av sidan:

Idag dök vi in på Jan Lööf-utställningen i Kulturhuset nere i Göinge.

Det var trevligt att gå där inne och skrota, och den nya elsopbilen på torget där utanför var inte så dum den heller.

Ämnar man resa med tåg från Falköping kan man med fördel passa på att dyka in på Rantens Hotells återöppnade Bakficka. Den drivs av stiftelseägda Bräcke Diakoni som även har hand om Mössebergs Kurort, diverse vårdcentraler och Helhetsvården (Hospice) i Göteborg. Där var mina arbetskamrater och jag på studiebesök på 90-talet. Vi lyssnade bl.a. på ett föredrag av dr Gunnar Eckerdal.

I denna Bakficka undfägnades jag med Abendessen under värnplikten på 70-talet. Det var under den månad jag var placerad på kirurgen i Falköping.