För 40 år sedan pågick det en het debatt om landet som var välplanerat intill hjärndöd. Idag visar coronastatistiken att det en gång så väladministrerade landet inte klarar en kris. Ingen ansvarig minister eller tjänsteman har avgått på grund av detta, skriver Gina Gustavsson i sin nya bok ”Du stolta, du fria. Om svenskarna, Sverigebilden och folkhälsopatriotismen”.
https://www.svd.se/tegnell-patrioten-liknar-trump-nationalisten
Hämtat ur recensionen i SvD:
Det vi svenskar tror om oss själva har ingen täckning i verkligheten. Om Sverige var en person skulle avståndet mellan självbild och beteende vara så stort att det var dags att söka professionell hjälp.
Pandemin avslöjade hurdana de antiauktoritära, icke-nationalistiska svenskarna egentligen är. Den latenta patriotism som hela tiden funnits sprängde plötsligt alla fördämningar. Blygsamhet och självgodhet har ingått en paradoxal förening: vi är ödmjukast i världen, för vi vet bäst.
Det påstått feministiska Sverige utnämnde Tegnell till landsfader och talade beundrande om hans ”storkukslugn”.
Den som inte var lojal med FHM:s strategi betraktades som ”landsförrädare”. Avvikarna misstänkliggjordes med klassiskt nationalistiska utstötningsmekanismer: de var svaga, nervösa, snobbiga, omanliga. Tegnell-patrioterna började alltmer likna den typiske Trump-nationalisten. Åsikterna är annorlunda, men mentaliteten är densamma.
Auktoritära personer ogillar komplexitet, osäkerhet och allt som splittrar gemenskapen. De umgås helst med likasinnade.
Svenskarna tror att de är rationella, progressiva och prestigelösa, men de ursprungliga idealen har stelnat till ”en självgodhet som står i vägen för sann utveckling”. Vi har fått en offentlighet som präglas av ”passivaggressiva stämningar”. Nationalismen är lättsårad: bara 6 procent instämmer helt i att självkritik gör samhället bättre.
Sverige har gått från ett ingenjörs- och bondesamhälle där känslor tillmättes noll värde till ett land där alla skriker i munnen på varandra om vad de känner. Samtidigt har vi tappat det *utilitaristiska samhällets enda stora fördel: förmågan att identifiera och lösa praktiska problem.
*nyttobetonad
