SPRÄTTHÖKEN

Idag fick jag ett kompistips om Carl Wilhelm Seele (men inte han med eldsluften och blåsyran, dvs Scheele). Seele var sannolikt 1700-talets störste sprätthök i Sverige.

En karaktäristisk egenskap för sprätthöken är att denne ofta blandar sitt språk med franska ord och fraser, inte sällan på ett felaktigt sätt.

Seele kallades l’Adonis de la Route och var känd för att byta kläder tre till fyra gånger om dagen – för att åkandes, gåendes eller ridandes visa upp sin stora skönhet.

Adonis var en särskilt tilldragande yngling och gud i den grekiska mytologin. Han representerade årstidernas växlingar. Särskilt de antika grekiskorna dyrkade Adonis, och kvinnors klagan kallades ibland Adonisklagan.

Det är värre med nutidens store sprätthök, dvs sociopaten i Kreml. Men tilldragande är denne sprätt verkligen inte och det lär finnas ytterst få exempel på kvinnlig Putinklagan.

Dock ägnar sig gärna manliga sverigedemokrater åt dyrkan av den vidrige Putin.

Tilläggas kan att Scheeles blåsyra kom till flitig användning under Förintelsen – i pelletsform – under namnet Zyklon B. SS var den viktigaste aktören i Förintelsen och en av grundarna av sverigedemokraterna kom ofattbart nog från SS.