”Det ryska imperiets grymheter har inte uppstått under en natt. Det är många i västvärlden som direkt eller indirekt bidragit till att bana vägen för Putinregimens blodiga krig. I många fall handlar det om naivitet och rent önsketänkande, för andra har det varit ideologisk samstämmighet eller pengar.
Historien kommer att utfärda hårda omdömen om dem som ignorerade det ”monstruösa hot” som Putin utgör.
I Sverige har vi sett höger och vänster, näringsliv, forskare och kulturelit bana vägen för ryska intressen. Efter den 24 februari har vi också sett väldigt lite av genuin ånger och omprövning, de flesta av apologeterna är tysta.”
https://www.svd.se/a/Or9E1b/patrik-oksanen-sveriges-tysta-apologeter
Några exempel på Putins värsta påhejare, hämtade ur morgondagens Ledare i SvD:
Under Åsa Linderborg redaktörskap jagade Aftonbladets kultursida under flera år Kremls kritiker. Man saluförde också Putins historieskrivning och geopolitiska synsätt genom hyllandet av Stora Fosterländska Kriget och att vi skulle tacka Röda Armén. Linderborg bortsåg helt från massvåldtäkter, massmord och deportationer. Under Linderborgs tid utmålades Ukraina som nazianstruket, samma narrativ som ligger bakom Putinregimens anfallskrig och folkrättsliga övergrepp.
En som varit konsekvent i sin relativisering är SD:s partiledare Jimmie Åkesson, som gång på gång inte klarat att välja mellan Putin och demokratiska ledare. SD-miljön har under årens lopp rymt många våta drömmar om rysk invasion. Som när dåvarande ordföranden för SD i Nacka vädjade om att Putin skulle komma och avsätta Sveriges statsminister. SD-riksdagsledamöter har, både under (Pavel Gamov) och efter sin aktiva tid (Erik Almqvist), dykt upp i olika ryska propagandatillställningar på ”valobservatörsuppdrag” eller rest till Assadregimen i Syrien (Martin Kinnunen och Marcus Wiechel).
Bengt Rahms blogg 