Köpenhamn ska säkras mot översvämningar och samtidigt har staden som mål att bli klimatneutral. Mer grönska, färre bilar och mer plats för cyklar ingår i färdplanen.
Klimatförändringar ställer nya krav på våra städer. Eftersom städer till stor del består av hårdgjorda ytor, med asfalt, sten och betong, är de känsliga för stigande temperaturer. De har också svårt att absorbera stora mängder vatten. De måste bli bättre rustade för höga temperaturer och skyfall. Mer grönt gör städer bättre på att hantera effekterna av ett förändrat klimat.
För några år sedan var detta en asfaltsöken. Nu är St Kjelds Plads en plats med klöverblommor, slingrande stigar och sprudlande biodiversitet. Här handlar det om en ny sorts stadsgrönska, långt från gräsmattor och konventionella rabatter.
Att omfördela stadens ytor, och ta från bilismen, är ofta kontroversiellt. Men staden måste bli grönare för att främja biologisk mångfald och hantera både skyfall och så kallade urbana värmeöar, det vill säga den hetta som kan drabba urbana områden.
Bostäderna i Köpenhamn skall också bli mindre till ytan. Det är en fråga om resurser. Ju mer betong, trä och tegel vi använder per person, desto högre blir vårt klimatavtryck. Med mindre bostäder blir det lättare att ge plats till grönt.
Allt hämtat ur denna artikel i SvD:
https://www.svd.se/a/Ea7x5G/sa-ska-kopenhamn-skyddas-mot-oversvamningar
Det är många svenska kommunledningar som borde sättas på tåget till Köpenhamn. Kolla t.ex. på bristen på grönska på Skaragatan och i kvarteren kring kommunhuset i Lidköping. Ett skräckexempel på en urban värmeö:
Bengt Rahms blogg 