Söndagsbesök på glasbruket i Målerås – samt en närmare Majlistitt på Älghultsälgen

Älghultsälgen kommer egentligen från Finja i Hässleholm. Och räven har fått en liten Majlis bakom örat:

Den som inte vet vad hult i ortsnamn betyder får reda på det här, med hjälp av Institutet för språk- och folkminnen:

Ordet hult motsvarar formellt tyskans Holz ’trä; ved’. Den grundläggande betydelsen i ortnamn är sannolikt helt enkelt ’skog’ (oavsett storlek, trädslag eller användningsområde).

Denna innebörd är fornspråkligt väl belagd genom flera medeltida namn på stora skogsområden. En senare framförd mening är att ordet också kan ha en mer speciell betydelse, nämligen ’skottskog’, dvs. skog där träd huggits ned eller beskurits kraftigt för att stimulera skottbildning för lövtäkt.

Det stora antalet medeltida bebyggelsenamn på hult i tidigare obebyggda skogsområden talar för att namnen i stor utsträckning har avsett nybyggen i skogsmark. Det finns ett litet antal namn som kan föras tillbaka till vikingatid, men de allra flesta är medeltida.

Förlederna kan vara av varierande slag, såsom ord för vegetation (t.ex. Älmhult; älme ’alm(bestånd)’), ord för vilda djur (t.ex. Älghult), personnamn (t.ex. Råshult; mansnamnet Ragnvid), ord för kulturföreteelser (t.ex. Stenbrohult) eller adjektiv (t.ex. Fagerhult). Efterleden hult har dialektalt efter vokal i uttalet utvecklats till alt eller ilt. För vissa namn har detta även slagit igenom i stavningen.

Bebyggelsenamn på hult är vanliga i södra och mellersta Sverige, i synnerhet i Skåne, Småland, Halland och Östergötland.

Ett till hult bildat hylta ’liten skog’ är ovanligare i ortnamn och begränsat till Sydsverige.

%d bloggare gillar detta: