Denna är bra att ha tillgång till för den som läser Peter Nilsons bok ”Den gamla byn”.
https://savsjo.se/turism/nyhetsarkiv/nyheter/se-och-gora/2019-04-23-mocklehults-byalag.html
Hämtat ur denna bok:
Många var fattiga i Möcklehults socknen. Ändå ansågs det nödvändigt med
bestämmelser mot ”överflod” och ”utländske Yppighets waror”. Import av onyttigheter kunde nämligen utarma vårt land.
Flera gånger förbjöd man kaffe. På 1790-talet ansågs kaffeimporten kosta landet tretton tunnor guld om året. Även puder var en överflödsvara som borde avskaffas ”utan undantag för andre än rödhårige”.
Vad som föreföll mest förhatligt för sockenpolitikerna tycks ha varit ”utländska färgämnen, synnerligast Indigo” som användes för att färga tyger blåa.
Man förbjöd faktiskt blåa kläder, men i moraliskt nit utsträckte man förbudet till alla andra färger – förutom svart, vitt och grått:
Den Gråa färgen räknas såsom den nationella för Almogen och den hederligaste af alla.
Vidare beslöts att kaffe ”må ej hädanefter på eftermiddagen nyttjas”, utom för dem som kunde visa läkarintyg på att de behövde drycken.
Av starka drycker var endast svenskt brännvin tillåtet, och man fick finna sig i att aldrig deraf taga tvenne supar i rad och att wid ett Gästabud aldrig supa
under Måltiden mera än tvenne supar, att sedan på eftermiddagen taga
blott en Avskedssup och en Aftonwardssup, och dessa icke, till trots och
gäckande af denne Stadga, tagne utur Drickes-Glasen eller större Bägare,
utan utur wanlige Bränwinsglas eller Silfwertumlare om högst ett Jungfrumått (O,82 dl).
Bengt Rahms blogg 