Sofia Larsson, SvD:s etikettexpert, fördjupar sig i kramen som hälsningsmetod.
https://www.svd.se/a/34v0oP/hur-gor-jag-for-att-slippa-kramas-etikettexperten-reder-ut
Hämtat ur artikeln:
Kramen som hälsningsmetod är relativt ny i Sverige. Före 1970-talet var det en ovanlig syn att se människor hälsa genom att kramas.
Kramandet blev ett sätt att visa att man var modern, frigjord och bekväm i sin kropp, motsatsen till det inbundna och formella som tidigare präglat oss svenskar.
Att kramas är populärt. 42 procent hälsade så på sina bekanta 2014. På andra plats kom ett hej och på tredje plats ett handslag. I norra Sverige är kramandet inte ens hälften så vanligt som i södra delen av landet.
Men många känner sig ambivalenta eller rent av negativa till kramandet. Efter pandemin har man sett en ökad acceptans för att människor inte vill kramas.
Att sträcka fram handen för ett handslag fungerar bra för att avvärja kramar och kombinerat med ett leende och ögonkontakt är det lika trevligt som en kram. Ett annat alternativ som signalerar kramovilja är att vinka lite lätt.
Kramen ingår i ett intrikat kulturellt spel och det är intressant hur vi hela tiden ”förhandlar” om hälsningssätt. De flesta känner av det här intuitivt, men för vissa, som exempelvis de som är från en annan kultur eller har en neuropsykiatrisk diagnos, kan det bli klurigt.
Icke-svenskar förbryllas över den svenska kramen. Ur en engelsk tidning:
Det ser ut som att svenskarna hatar att kramas. Paniken lyser igenom.
Varning!! Jag är på väg att kollidera med en annan mänsklig varelse”!
Susanne Nylund Skog har, utöver den ”vanliga” kramen identifierat tre andra sätt att kramas:
- Halvkramen: bara en arm används och överkropparna helst inte ska röra vid varandra.
- Lättkramen: en omfamning med enbart armar, utan att kropparna möts.
- Ryggdunkarkramen: används nästan uteslutande av män och neutraliserar kramens potentiellt sexuella laddning.
Bengt Rahms blogg 