SGU har tillsammans med Naturvårdsverket fått i uppdrag från regeringen att titta på om man kan utvinna mineraler och metaller från ”sekundära resurser” från tidigare gruvbrytning och anrikning, som t.ex. varphögar, sandmagasin och rödfyrshögar.
https://www.hallekis.com/xx230317a.htm
Foto från Wikipedia
Rödfyr i Västergötland:
Rödfyr är en restprodukt (gruvindustriellt avfall) från förbränningen av alunskiffer. Sedan många århundraden har alunskiffer använts för att tillverka kalk, alun och under 1900-talet olja och uran (vid Ranstad). I Västergötland finns rödfyr på flera platser i varierande mängd. Rödfyrshögar uppträder spridda utan mönster men typiskt i anslutning till alunskifferdagbrott och gamla bruksmiljöer.
Rödfyr provtogs i fyra geografiska områden i Västergötland: kring Hunneberg (11 prov), Kinnekulle (15 prov), Billingen (11 prov) och Falköping (10 prov). Analyserade prov från dessa områden har sinsemellan en förhållandevis homogen sammansättning och slås här samman till ett enda medelvärde för respektive relevant metall. Analyserna visar förhöjda medelhalter av vanadin (813 ppm), molybden (189 ppm) och nickel (205 ppm), samt måttliga halter av sällsynta jordarts- metaller (286 ppm), koppar (175 ppm), fosfor (1 123 ppm) och gallium (26 ppm).
Men där finns även otrevligheter som uran och arsenik.
Bloggare Bengt tvekar inte: Rör inte rödfyren!
Bengt Rahms blogg 