Gallus gallus

Understreckaren i söndagens SvD handlar om vilka det är som är de egentliga hönshjärnorna.

”Ett misstag kom att innebära startskottet för den moderna kycklingindustrin för exakt 100 år sedan, en industri som sedan dess knappt skytt några som helst medel i jakten på profit. Inte minst visade sig antibiotikan bli en ödesdiger genväg.”

https://www.svd.se/a/0Q8d16/salmonella-inte-enda-problemet-med-kycklingindustrin

En hönsgård i Delaware i USA hade av misstag fått 500 kycklingar levererade, inte de 50 som var avtalat. Lönsamheten steg kraftigt och tre år sedan härbärgerade gården 10.000 kycklingar. Andra tog efter. En ny storindustri var född.

Alla tamhöns har sitt ursprung i den röda djungelhönan (Gallus gallus), en skygg och lättretad fågel som lever vild i skogarna från norra Indien och österut i Burma, Thailand och ner till Sumatra. 

Djungelhöna (Wikipedia):

Djungelhönan domesticerades för åtminstone 5–7000 år sedan i sydöstra Asien och fördes senare västerut till Egypten och vidare längs feniciska och grekiska handelsvägar till Europa.

Upptäckten att kycklingar växte 50 procent snabbare om deras foder spetsades med små mängder antibiotika, aureomycin beskrevs som att den hade ”enorm betydelse för den mänskliga rasens överlevnad i en värld med avtagande resurser och en ökande befolkning.

Men i kycklingfarmerna utvecklade vanliga köttburna bakterier som stafylokocker, salmonella och E coli resistens mot antibiotika. Svårbehandlade infektioner uppmärksammades först hos anställda, och man kunde koppla ihop spridning av resistenta bakterier från kycklingindustrin med epidemiliknande utbrott av svårbehandlade infektioner orsakade av bland annat salmonella, campylobacter och E coli, med mänskligt lidande och enorma sjukvårdskostnader som följd.

Användning av antibiotika för att snabba på tillväxten och senare också för att förebygga infektioner förbjöds först i Nederländerna och Sverige och senare i övriga EU, och i Sverige får antibiotika nu bara användas under veterinärkontroll för att behandla påvisade infektioner.

Men antibiotika används fortfarande i stor omfattning i många utomeuropeiska länder som levererar kycklingprodukter också till Sverige.

Få känner till detta: Kycklingar har inga ”hönshjärnor”!! De kan räkna och klarar både plus och minus, och de förstår geometri. Tre dagar gamla kycklingar kan identifiera ett föremål fast en del av det är skymt – en förmåga som det tar fyra månader för ett nyfött barn att tillägna sig. Och de lär sig tidigt att avstå från en omedelbar tillfredsställelse för en framtida belöning – någonting som långt ifrån alla människor kan klara av.