Hon lämnar en bit av sorgen på varje plats – i Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Jokkmokk… 

För några år sedan läste jag Annika Norlins bok Stacken, med stor behållning. Nu har jag tagit mig an novellsamlingen ”Jag ser allt du gör”.

Jag har ännu inte nått fram till Gå. Den novellen lär handla om en vandrande (och sörjande) kvinna, som börjar sin vandring utanför Gällivare och slutar i Östersund – en sträcka på sisådär 70 mil – för att sedan ta Inlandsbanan hem igen. Hon börjar gå och sedan bara fortsätter hon, med Bach i lurarna. Sorgen kan hon inte promenera ifrån, men de slumpmässiga ögonblick av respit och förundran som hon får, lagar och lappar på de sätt som finns till buds.