På sidan 367 i Simon Sorgenfreis bok ”Öppna era hjärtan” får vi veta hur det gick till när Muhammed for upp till Himlen och då tilläts passera det yttersta cederträdet, gränsposten mellan Skapelsen och Gud:
Det berättas att ett sorts fabeldjur, Buraq, en häst med människoansikte och vingar, en natt kom till Mecka för att hämta profeten Muhammed. Han steg upp ur sängen och red på Buraq till Jerusalem där ängeln Gabriel väntade honom.
Tillsammans steg de upp genom himlarna där Muhammed fick träffa tidigare profeter som Abraham, Moses och Jesus.
Gabriel följde Muhammed så långt som till Sidrat ul-muntaha, »det yttersta cederträdet«. Trädet bildade en gräns, en gräns för vår kunskap och föreställningsförmåga. Bortom trädet kan inte ens änglarna passera. Men Muhammed kunde träda in i det stora okända, på andra sidan, där han fick instruktioner direkt från Gud. Sedan återvände han med Gabriel ner till Buraq som bar honom tillbaka till Mecka. Det berättas att hans säng fortfarande var varm då de kom fram, som om resan endast tagit ett ögonblick.
Berättelsen om himmelsfärden, miraj, är en av de mest fantastiska i traditionerna om Muhammed och den har blivit ett populärt motiv i den muslimska konsten och litteraturen.
Poeter och mystiker har gärna mediterat över det yttersta trädet, gränsposten mellan skapelsen och Gud.
På bokens nästa sida hamnar Sorgenfrei på Kuggaviksgården i Åsa, ägd av nykterhetsrörelsen. Sorgenfrei erbjuds att närvara när en grupp muslimer skall dra upp riktlinjerna för ett jordbrukskollektiv, med namnet Det yttersta trädet!
Det finns fler som har varit i Kuggavik, inte som aktiva nykterister, inte som muslimer och inte i avsikt att starta ett kollektiv – utan bara för att semestra vid havet
Juni 2003:
Men jag måste tillstå att det är en vacker berättelse, den om Muhammeds färd till himlen!
